SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 1 (e)) UNDER-LAGER. om undre lager (se lager, sbst.3 1) av ngt, särsk. om undre berg- l. jordlager (jfr -grund, sbst.2 1, o. underlag 1 b); äv. (numera bl. tillf.) om det undre av två lager (se lager, sbst.3 4) i apparat l. maskin o. d. Hvad slags underlager denna stora kalkbädd (på Gotl.) har, är för det mesta obekant. Svea 1: 60 (1824). TT 1899, M. s. 87.
(II 1) -LAGG. särsk. (†) jfr lagg, sbst.1 2. Arwidsson Strömm. 66 (1913).
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -LAGMAN~20 l. ~02. [fsv. undirlaghman] (förr) om biträdande l. underordnad lagman (se d. o. 3). G1R 5: 206 (1528). Hela det svenska Norrland hade sin gemensamma lagman eller öfverdomare, men småningom utbildade sig den nutida landskapsindelningen, och hvarje landskap fick sin underlagman. Högbom Norrl. 12 (1906). Domarsysslorna sköttes .. av okunniga och illa avlönade ställföreträdare, underlagmän och lagläsare. SvJuristT 1937, s. 492.
(II 1) -LAGRA, -ing. geol. om berg- l. jordart o. d.: bilda lager under (annan berg- l. jordart o. d.). Linnarsson VgCambr. 43 (1869). Alunskiffern underlagrar de öfriga silurbildningarna och anträffas därför hufvudsakligen i bergens sluttningar, där bäckarna skurit djupa fåror i den lösa grunden. Modin GTåsjö 10 (1916).
(II 1) -LAKAN. lakan som ligger l. är avsett att läggas över madrassen i en bädd; motsatt: överlakan; jfr -breda, sbst. Karlson EBraheHem 137 (i handl. fr. 1673). Underlakanet lägges fullt slätt utan rynkor och vikes väl under madrassen, så att det icke vid pat:s rörelse skrynklas och lämnar delar av madrassen obetäckta. Svenson Sinnessj. 88 (1907).
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -LANDSHÖVDING~200 l. ~020, äv. -LANDSHÖVDINGE. (förr) om biträdande l. underordnad landshövding (se d. o. (1,) 2). VDBötB 1633, s. 119. Landshöfdingedömenas vidsträckthet hindrade (i Finl. på 1630-talet) landshöfdingarna att rätt öfvervaka sina områden och gjorde det svårt eller omöjligt för allmogen att framföra sina klagomål; länen borde derför delas, åtminstone så till vida att på Tavastehus och Nyslotts slott underlandshöfdingar tillsattes. Schybergson FinlH 1: 446 (1887).
(II 1) -LAPPNING. särsk. boktr. jfr lappa 2; äv. konkret(are). NordBoktrK 1909, s. 308 (konkret). Underlappningen kan ske genom att lappar av tunt tryckpapper klistras under bildens mörka partier, varigenom dessa pressas något uppåt och alltså komma att utsättas för kraftigare tryck i tryckpressen. GrafUppslB (1951).
(II 1 (e)) -LAST. särsk. (numera bl. i fackspr.) om den last (se last, sbst.2 1) som placeras l. befinner sig längst ned i ett fartygs lastrum; äv. om last som placeras osv. under däck, motsatt: däckslast. SthmStadsord. 2: 193 (1706). Förordnes, at allenast de Fartyg, som löpa til Holland .. och äro lastade med swenske producter, måge, til underlättande af Frackterne, åter därifrån få taga til nödig underlast ett litet parti Salt, och det til en trediepart efter läste-talet. PH 2: 906 (1731). Kom ihåg, att ett klipperskepp oftast är en ”blötbalja”, som under hård segling är mera under vatten än ovanpå. Nu har hon däckslast och så länge är det ju all right, men vänta tills hon får underlast. Palmqvist Oceaner 114 (1942).
(II 1 (e)) -LAVETT. artill. på kanon l. artilleripjäs o. d.: nedre del av lavett; jfr släpa, sbst. 3. TSjöv. 1891, s. 111. En luftvärnspjäs består av eleverbar del, överlavett, underlavett samt riktmedel. SoldILuftv. 1946, s. 12.
-LEDARE.
1) till II 1 d, i tidning: (kortare) ledare (se d. o. 13) under huvudledare. Huvudpunkten i Dagens Nyheters underledare. DN(B) 19/1 1947, s. 4.
2) till II 4 slutet, om underordnad l. underställd ledare (se d. o. 1). Af drefjakterna ha redan omtalats lo-, varg- och björnskallen med en hufvudledare, några underledare och flere, ofta öfver hundra, drefkarlar. Norlind AllmogL 32 (1912).
(II 1) -LEDSEGEL~020. (förr) om undre ledsegel (se d. o. 1) på fockmast; jfr -läsegel. Roswall Skeppsm. 1: 48 (1803). Under lördagen var farten 7 knop med kurs på Plymouth för märs-, bram- och överbramsegel, klyvare, fock och storeskot samt styrbords föröver- och underledsegel. Hägg Örl. 59 (1943).
(II 1) -LERA. (†) undre lager av lera. Bergstrand Geol. 129 (1859). (Åkerlerans) öfre, mera gulaktiga lager kallas öfver-, det undre mer rent grå, underlera. Juhlin-Dannfelt 439 (1886). Stigmaria-grenarna och deras bihang förekomma ytterst allmänt i de leror, på vilka kolflötserna bruka vila, och som därför kallas underleror. VäxtLiv. 4: 556 (1938).
(II 4) -LEVERANS. jfr -leverantör. UNT 27/11 1940, s. 6. Bostadssektorn svarar för en tredjedel av landets totala bygginvesteringar och tar nästan alla underleveranser från hemmamarknaden. DN 17/5 1978, s. 2.
(II 4) -LEVERANTÖR. om företag som åtar l. åtagit sig att åt annat företag tillverka o. leverera (del till) vara l. produkt o. dyl. l. utföra arbete l. tjänst o. d. TT 1901, M. s. 148. Svårigheterna för de svenska biltillverkarna får återverkningar i flera led. Cirka 2 000 jobb är hotade hos underleverantörerna. DN 30/4 1996, s. A1.
Spoiler title
Spoiler content