LAMBREKÄNG lam1brekä4ŋ, äv. med fr. uttal, r. l. m.; best. -en; pl. -er ((†) -quins NJournD). (ofta med fransk stavning)
Etymologi
[av fr. lambrequin, av ett icke anträffat mnl. lamperkijn, diminutivum till lamper, slöja]
(i fackspr.) eg.: hjälmtäcke; i jämna uddar utskuren stel tygkappa över fönster- l. dörröppning, på baldakin o. d. NJournD 1855, s. 21.SvUppslB(1933). — särsk. i utvidgad anv., om liknande anordning i annat material. En ”lambrequin” vars snibbar voro vapensköldar. Dahlbäck Åb. 209(1914; på en gipstavla). Över dörren är uppsatt ett litet skyddstak av plåt med utskuren lambrequin. Fatab. 1926, s. 138.
