landtdag | SAOB | svenska.se

SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1939

LANDTDAG lan3t~da2g, förr äv. LANDDAG, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.

Ordformer

(land- 1610—1854. lan(d)t- 1552 osv.)

Etymologi

[jfr t. landtag; av LAND (i bet. 2 b, 3) o. DAG. Beträffande formen landt- se LAND ssgr F]

(i sht förr) benämning på (möte hållet av) församling som utgör folkrepresentationen i vissa länder l. landsdelar; särsk. om folkrepresentationen i de forna tyska delstaterna samt i provinserna (vojvodskapen) i det gamla Polen. G1R 23: 297 (1552). SvMerc. 1764, s. 387. Svensén Jord. 373 (1886). — särsk.

a) (i fråga om ä. sv. förh.) om vissa landsdels- l. provinsmöten i det eg. Sverge, Finl. o. Sverges baltiska besittningar. Schmedeman Just. 685 (1675). Lantdagen i Helsingfors 1616. Ahnlund GA 182 (1932).

b) om den finska folkrepresentationen 1809—1919. SPF 1809, s. 13.

Ssgr (till b; i fråga om ä. förh. i Finl.): LANDTDAGS-BESLUT. jfr RIKSDAGS-BESLUT. FFS 1869, nr 11, s. 26. —

-FULLMÄKTIG~020, m. = -MAN. FFS 1894, nr 33, s. 4. —

-HANDLING. konkret; jfr RIKSDAGS-HANDLING; vanl. i pl. Schybergson FinlH 2: 431 (1889). —

-HUS. jfr RIKSDAGS-HUS. Grotenfelt NFosterl. 153 (1918). —

-KALLELSE. kallelse till sammanträde i landtdagen. SvFinLagt. (1883). —

-MAN ~man2. jfr RIKSDAGS-MAN. HforsT 1863, nr 205, s. 2. —

-MANNA-VAL, n. FFS 1869, nr 11, s. 5. —

-ORDNING. jfr RIKSDAGS-ORDNING. FFS 1869, nr 11, s. 1. —

-PREDIKAN. hållen i samband med landtdagens öppnande. SPF 1809, s. 15. —

-PROPOSITION. jfr RIKSDAGS-PROPOSITION. Finland 110 (1893). —

-UTSKOTT~02 l. ~20. jfr RIKSDAGS-UTSKOTT. Schybergson FinlH 2: 382 (1889).