(numera mindre br.) (för juridiskt l. ekonomiskt, förr stundom äv. geodetiskt ändamål gjord) uppmätning av jordområde, fältmätning; stundom äv.: landtmäteri. RP 5: 155(1635). (Nästan) hwar RefweKarl .. hafwer mätt, effter sin serdeles Stång, hwar igenom een stoor olijk- och owiszheet i Landtmätningen är opwuxen. PlacatMåttWicht 1665, s. B 1 a. Vid vanlig landtmätning .. är det mera än tillräckligt, om taflan (på vattenpasset) kan ställas horisontelt på 4 eller 6 minuter nära. Alreik Landtm. 49(1843). Sedermera (dvs. efter c. 1850) företagna landtmätningar och skiften hafva omgestaltat förhållandena (i Bälinge o. Norunda). UpplFmT 19: 55(1898).
