SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LANDTMÄTERI lan1tmäteri4 l. 0104, förr äv. LANDMÄTERI, n.; best. -et l. -t; pl. (i bet. 2; numera knappast br.) -er (MeddNordM 1893—94, s. 51).
Ordformer
(förr äv. skrivet -ie, -ij, -ije. land- 1670c. 1755. lan(d)t- 1642 (: Landtmäterij arbetet) osv.)
Etymologi
[jfr t. landmesserei- (t. ex. i landmessereikontor, -verwaltung), ävensom d. landmaaleri; till LAND (i bet. 1) o. MÄTA. Beträffande formen landt- se LAND ssgr F. Jfr LANDTMÄTARE, LANDTMÄTNING]
1) värksamhet(en) att (för ekonomiskt l. juridiskt, förr stundom äv. geodetiskt ändamål) uppmäta (o. kartlägga) jordområden (stundom äv. med inbegrepp av annan värksamhet som åligger en landtmätare); äv. om dylik uppmätning ss. konst l. yrke; äv. om landtmäteriväsendet ss. institution. ÅngermDomb. 1645, fol. 32. Staphan Boman .. tillföll sitt förra handtwärk, landtmäteriet. Schück VittA 2: 383 (i handl. fr. 1672). Landtmäterij uti wår Allmenna Swenska Praxi fördelas uti Geometriskt och Geographiskt. Rålamb 1: 85 (1690). Instrumenter som vid Landtmäteriet brukas. LandtmFörordn. 18 (1765). (Styresmannen vid avvittringsvärket har) innehaft åtskilliga befattningar vid Landtmäteriet. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 1, Bil. 5, s. 51. Det svenska lantmäteriet, som inrättades 1628, har skaffat oss ett kartmaterial, som tillhör det förnämsta i sitt slag i Europa. 2SvKulturb. 1—2: 38 (1934).
2) (numera knappast br.) av landtmätare utförd uppmätning av jord; landtmäteriförrättning. Mina efter ett Landtmäteri påkomna nu förhanden varande ekonomiska bestyr. VDAkt. 24/3 1846. MeddNordM 1893—94, s. 51.
Ssgr (till 1; i sht landtmät.): LANDTMÄTERI-ARBETE~020, äv. ~200. CivInstr. 259 (1642).
-ARVODE ~020, äv. ~200. för landtmäteriförrättning. SFS 1827, s. 1259. Därs. 1910, nr 127, s. 2.
-ASPIRANT. jfr ASPIRANT a.
-AUSKULTANT. (numera bl. i fråga om förh. i Finl.) person som, efter genomgången landtmäteriexamen, antagits ss. auskultant (se d. o. 1) vid landtmäteristaten. DA 1793, nr 52, s. 2. FFS 1918, nr 52, s. 25.
-BETJÄNT; pl. -betjänte l. -betjänter. (†) underordnad tjänsteman vid landtmäteristaten. PH 5: 3397 (1752).
-BITRÄDE~020. biträde åt landtmätare. SvD(A) 1928, nr 337, s. 9.
-BYRÅ. (förr) byrå inom landtmäteristyrelsen för handläggning företrädesvis av ärenden av rent landtmäteriteknisk natur. SFS 1908, nr 127, s. 2.
-DIREKTÖR. (förr)
1) direktör för landtmäteristyrelsen resp. det centrala landtmäterikontoret l. generallandtmäterikontoret. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 1, Bil. 5 a, s. 29. Sidenbladh Hb. 80 (1894).
2) direktör för den finska landtmäterikommissionen resp. Finska landtmäterikontoret. Schybergson FinlH 2: 186 (1889; om förh. på 1700-talet).
3) honorärtitel som tilldelades vissa landtmätare. DA 1793, nr 22, s. 1. SvT 1852, nr 14, s. 1.
-DISTRIKT. område för en (distrikts)landtmätares värksamhet. SFS 1864, nr 66, s. 18.
-ELEV. elev i landtmäteriyrket som arbetar ss. biträde hos en landtmätare. DA 1808, nr 87, s. 2.
-EXAMEN. examen som berättigar till anställning ss. landtmätare. LandtmFörordn. 16 (1765). TeknHögskProgr. 1937—38, s. 214. —
-FISKAL. (förr) tjänsteman i landtmäteristyrelsen resp. generallandtmäterikontoret med uppgift att utöva viss uppsikt över huru den till landtmäteristaten hörande personalen fullgjorde sina tjänsteåligganden. SthmStCal. 1787, s. 29. SFS 1924, s. 56.
(jfr 2) -FÖRRÄTTNING. LandtmFörordn. 59 (1690).
-INGENJÖR. (numera bl. i fråga om förh. i Finl.) (tekniskt utbildad) landtmätare. BoupptVäxjö 1871.
-INSTRUMENT. LandtmFörordn. 187 (1759).
-KARTA, r. l. f. av landtmätare för ekonomiskt l. juridiskt ändamål uppgjord karta över ett jordområde. VGR 1761, s. 413.
-KOMMISSION. (förr) mätningskommission anställd för utförande av särskilda arbetsuppgifter, för vilka den förutvarande landtmäteripersonalen var otillräcklig. SthmHCal. 1762, s. 50. (K. XI) förordnade 1680 en landtmäterikommission för uppmätning af de reducerade godsen i Östersjöprovinserna och landskapens geografiska affattning. Linde SvEkonR 40 (1888).
-KONST. (mera tillf.) jfr KONST 3 e. Lind (1749; under feld-mess-kunst).
-KONTOR. [jfr t. landmessereikontor]
1) (förr) centralt ämbetsvärk för landtmäteriväsendet i riket (motsvarande den nuvarande landtmäteristyrelsen); äv. om värkets lokaler; vanl. i sg. best. CivInstr. 279 (1688). Kongl. Landtmäterie Contoiret. SthmHCal. 1761, s. 41. jfr GENERAL-LANDTMÄTERIKONTOR.
2) lokalt ämbetsvärk som har uppsikt över landtmäteriväsendet inom ett län; äv. om värkets lokaler. LandtmFörordn. 187 (1759). SFS 1920, s. 2792.
-KÅR. jfr -STAT. SFS 1830, s. 145.
-ORDNING. (†) = -INSTRUKTION. PH 5: 3367 (1752). 1783 års landtmäteriordning. Minnesskr1734Lag 2: 477 (1934).
-PERSONAL. jfr -STAT. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 1, Bil. 5, s. 6. —
-PROTOKOLL. över landtmäteriförrättning. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 11, s. 4.
-RÄKNING. (†) decimalräkning; jfr LANDTMÄTAR(E)-MÅTT, -SKALA. TMat. 1871, s. 11.
-SAMMANTRÄDE~0020. sammanträde med personer som beröras av en landtmäteriförrättning. PT 1907, nr 104 B, s. 4.
-SEKRETERARE. (förr) landtmäteristyrelsens resp. det centrala landtmäterikontorets l. generallandtmäterikontorets sekreterare. SFS 1827, s. 1212. Därs. 1864, nr 66, s. 5.
-SKALA, r. l. f. skala för bruk vid uppmätning av jord o. d. SFS 1864, nr 66, s. 30.
-STAT. sammanfattningen av alla de personer som äro anställda inom landtmäteriet i riket (l. i ett län o. d.). LandtmFörordn. Förord A 1 b (1765).
-STYRELSE(N). centralt ämbetsvärk för landtmäteriväsendet i riket; äv. om styrelsen för värket; benämningen införd i Sv. 1864. Hans Kejserliga Majestäts Nådiga Förordning om Landtmäteri-Styrelsen i Finland. SPF 1848, s. 97. SFS 1864, nr 66, s. 1.
-TAVLA. (numera mindre br.) = LANDTMÄTAR(E)-TAVLA. SFS 1851, nr 6, s. 6. 2NF 22: 109 (1915).
-TAXA. taxa enligt vilken landtmäteriförrättningar honoreras. SFS 1830, s. 145.
-VETENSKAP~002, äv. ~200. (numera bl. tillf.) om landtmäteriet ss. vetenskap; jfr GEODESI. LandtmFörordn. 15 (1765).
-VÄRK, n. ämbetsvärk l. organisation för landtmäteriet; dels om det centrala ämbetsvärket i riket (landtmäterikontoret, landtmäteristyrelsen), dels om landtmäterikontoren i länen. PH 5: 3367 (1752). Öfver-Directeuren är Landtmäteri-Verkets Styresman. SFS 1827, s. 1210. Landtmäteri-verket i Gefleborgs län. KrigVAH 1849, s. 112.
-VÄSEN l. -VÄSENDE. Schybergson FinlH 2: 213 (1889).
-YRKE.
Spoiler title
Spoiler content