SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LANDÅ laŋdå4 äv. landå4 (lanngdå´Dalin), r. l. m.; best. -n l. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -au. -eau 1869)
Etymologi
[jfr eng. landau; av fr. landau, efter namnet på den tyska staden LANDAU (se för övr. LANDAUERVAGN)]
(i sht förr) hästfordon med plats inuti för fyra personer på två (bekväma) visavisäten samt försett med tvådelad uppfällbar kur; jfr LANDÅLETT 1. Knorring Qvinn. 2: 42 (1836). En vacker landau är tvifvelsutan den lämpligaste promenadvagnen för damer. Wrangel HbHästv. 392 (1885). SvD(A) 1933, nr 116, s. 3.
Ssg: LANDÅ-VAGN. (i sht förr; numera knappast br.) landå; jfr LANDAUERVAGN. LdVBl. 1839, nr 26, s. 3. SD 1892, nr 274, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content