publicerad: 1939
LASTGAMMAL las3t~gam2al, adj. -gamle, -gamla.
Etymologi
(mycket) gammal (o. skröplig, så att man är en börda både för sig själv o. andra), ålderstigen. Bureus Suml. 73 (c. 1600). (Eng.) To be full of Years, (sv.) vara last-gammal. Serenius (1734; under year). Gumma jag? Gummor finner ni på Spetale, och inte är jag så lastgammal heller, som ni tror. Stridsberg Friman 6 (1798). Varför gifter han inte om sig ... Han är ju inte så lastgammal ännu. Hellström Malmros 276 (1931).
Spoiler title
Spoiler content