SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LEDSAGARE le3d~sa2gare, stundom 0400 l. 0320 (ledsa´gare Weste), om person m.||ig., om sak r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[fsv. leþsaghare, lots, vägvisare, motsv. d. ledsager, isl. leiðsagari; vbalsbst. till LEDSAGA]
1) till LEDSAGA 1; urspr.: vägvisare; numera bl. (i sht i vitter stil): person som åtföljer en annan för att skydda l. hedra honom l. visa honom omkring o. dyl. l. för att styra om att han kommer fram till en plats o. d., följeslagare. Apg. 1: 16 (NT 1526; Bib. 1917: vägvisare). Wåre förthenskuld gott Her Gustaff, atj wille förskicke them (dvs. knektarna) någre gode och kunnige Leedsagere, som wijste wäger och Stijger, och them före kunde, när så behöffdes. G1R 15: 352 (1543). När vi kommo til första Stads-porten, .. kom en Mandarin-betjänt .., som skulle bli vår ledsagare omkring staden (Kanton). Osbeck Resa 253 (1751, 1757). Det blir .. Vergilius, som utväljes till Dantes ledsagare genom Inferno och Purgatorio. NoK 116: 113 (1933). — särsk. (†): lots. På alle Fahrwatn, ther Ledsagare behöfwas eller brukas pläga, är hwar och een Skipare skyldigh them at bruka och antaga. Siöl. 1667, Siösk. 7. PH 5: 3553 (1753).
2) (i sht i vitter stil) mer l. mindre bildl., motsv. LEDSAGA 2. (Baruks klokhet hade) alltid gjort lyckan till hans ledsagare. Rydberg Ath. 270 (1876). — särsk.
a) (†) motsv. LEDSAGA 2 a. Gudh som tich skapat haffuer, han vplyse tich och giffwe tich wijszdomsens salt som thin leedhsaghare wara skal til ewinnerlighit lijff. OPetri Hb. A 4 b (1529). De, som uppträda som folkets lärare och ledsagare på salighetens väg. Wetterbergh Past. III (1845; om präster).
b) motsv. LEDSAGA 2 e. Skuggan skall alltid finnas, men icke vara den stjärnlösa nattens mörker, utan ljusets ledsagare. Rydberg Varia 302 (1888, 1894). Arrhenius Värld. 145 (1906).
3) (mera tillf.) mus. motsv. LEDSAGA 3: ackompanjatör. Vissa trubadurer voro tvungna att anlita yrkesmusiker som ledsagare. SvD(A) 1929, nr 347, s. 19.
Ssgr (till 1 slutet, †): LEDSAGAR(E)-FEL. fel vid lotsning. Siöl. 1667, s. a 3 b. —
-ÄMBETE(T). sammanfattning(en) av de göromål som det tillkommer en lots att utföra l. som falla under lotsväsendet. (Tullbetjäningen) skal (icke) befatta sigh medh Ledsagare- eller Lootzmans embetet. Stiernman Com. 3: 862 (1671).
Avledn. (i sht i vitter stil): LEDSAGARINNA, f. kvinnlig ledsagare.
1) till 1. Weste (1807). Hemmer Gogol TarBulb. 89 (1924).
2) bildl., till 2. (Välja, finna, skaffa sig) en ledsagarinna genom livet. Ahlman (1872). Hellström Storm 357 (1935). jfr LIVS-LEDSAGARINNA. —
LEDSAGERSKA, f.
1) = LEDSAGARINNA 1. Schultze Ordb. 2712 (c. 1755). Hemmer Gogol TarBulb. 90 (1924).
2) = LEDSAGARINNA 2. Auerbach (1911). Jensen Hudson PurpL 11 (1924).
Spoiler title
Spoiler content