SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LEGION leg1iω4n l. le1-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. legion, fr. légion; av lat. legio (gen. -ōnis), legion (se LEGIO)]
1) (i fråga om fornromerska förh.) hist. större häravdelning (vid olika tider växlande mellan c. 3000—6000 man infanteri jämte något kavalleri). Schroderus Sleid. 66 (1610). Tingsten AnvTakt. Bih. 3 (1887).
2) i oeg. anv.
a) (i fråga om utländska förh.) om vissa kategorier av trupper, vanl. bestående av frivilliga o. avsedda för visst ändamål. GT 1788, nr 50, s. 2 (i fråga om utländska förh.). (Studenterna i Wien) hade (under revolutionen 1848) .. fått vapen och organiserat sig till en akademisk legion. Lundegård Stormf. 39 (1893). En kroatisk ”legion”, som .. hållit till på (en gård i Ungern). SvD(A) 1934, nr 279, s. 7. — jfr FRÄMLINGS-LEGION(EN).
b) (i vitter stil) (ärofull) beteckning för militär trupp i allm. Minnet skall ej heller förgäta er, tappre anförare, som .. i spetsen för Svenska legioner banat väg till segern. 2SAH 8: 236 (1817).
c) om ordenssamfund (resp. av detta utdelat ordenstecken); i ssgn HEDERS-LEGION.
3) i bildl. anv.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr. samt av LEGIO] om stor, oräknelig skara, härskara (se HÄRSKARA 2); oräkneligt antal; numera nästan bl. (i bibliskt spr.) i fråga om onda andar l. änglar. Tolff legioner änglar. Mat. 26: 53 (NT 1526). Spegel TPar. 100 (1705; i fråga om onda andar). Kellgren 2: 127 (1783). Hela legioner av dussinpoeter. Blanck NordRenäss. 107 (1911). jfr: Han svarade honom: ”Legion är mitt namn, ty vi äro många.” Mark. 5: 9 (Bib. 1917; NT 1526: legio); jfr 1. — särsk. (†) om den stora hopen, massan, den breda publiken o. d.; särsk. i uttr. den stora legionen, ”den stora hopen”. På det Legionen af Läsare må vara i stånd at följa min plan (osv.). LBÄ 5—6: 95 (1797). Polyfem III. 14: 1 (1811).
b) [jfr motsv. anv. i eng.] (föga br.) naturv. i vissa naturvetenskapliga system: grupp av visst omfång (omfattande ett antal ”kohorter”; jfr KOHORT 2 b). Lilljeborg Däggdj. 80 (1870).
Ssgr: A: (3 a) LEGION-TALS. (mindre br.) i oräkneligt antal, oräknelig(a). Carlén Ensl. 1: 23 (1846). Legiontals exempel. NordT 1896, s. 389. —
-VIS, -ÖRN, se B.
B: (1) LEGIONS-SOLDAT. särsk. (i fråga om fornromerska förh.) till 1. Rydberg RomD 81 (1877). —
-VIS, adv. (legion- 1792. legions- 1797 osv.)
1) till 1 l. 2 a: legion efter legion. Armeen (satte sig) i marche Legionvis. SP 1792, nr 177, s. 2 (i fråga om franska förh.).
2) (numera bl. tillf.) till 3 a: i massor, i mängd. Fördomar och Intressen (ha) kunnat räknas legions-vis emot Sanningar och Dygder. LBÄ 1: 43 (1797). —
(1) -ÖRN. (legion- 1908. legions- 1798 osv.) (i fråga om fornromerska förh.) (konstgjord, vanl. förgylld l. försilvrad) örn använd ss. en legions fälttecken (anbragt å övre ändan av en stång). Adlerbeth FörslSAOB (1798). Den romerska legionsörnen (åtnjöt) hart när gudomlig dyrkan. 2NF 34: 152 (1922).
Spoiler title
Spoiler content