LEPORID lep1ωri4d l. le1-, l. -po- l. -på-, m. l. r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av fr. léporide, till lat. lepus (gen. -oris), hare]
bastard av hare o. kanin. PrHb. 1: 549(1885). — särsk. (skämts.) oeg., om hare, ”hardjur”. (Jag har) hållit mina dyra kötteder, att aldrig lyfta hand mot en leporid. Strindberg Blomst. 55(1888).
