SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LIGGARE lig3are2, i bet. 1 m.||ig. l. r., i bet. 2—9 r. l. m., i bet. 10 m.; best. -en, äv. -n; pl. = ((†) liggrar Roswall Skeppsm. 1: 196 (1803)).
Ordformer
(liggar(r)e (-ere) 1530 osv. liggiare (-ere, -äre) 1527—1660)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. ligger, t. lieger; vbalsbst. till LIGGA]
Anm. Här tages icke hänsyn till -LIGGARE ss. senare ssgsled i vissa ord som utgöra avledningar av ssgr till LIGGA, t. ex. BI-, EFTER-, INNE-, ÖVER-LIGGARE.
1) (i fackspr., mindre br.) fågel som ruvar ägg; jfr LIGGA 1 a γ. Bland .. (de höns), som äro dåliga ”värpare”, finnas utmärkt goda ”liggare”. Möller Fjäderf. XI (1885). TLandtm. 1900, s. 113.
2) om den undre, stillaliggande stenen i en kvarn, bottensten (se d. o. 1 slutet); motsatt: löpare; jfr LIGGA 1 b. SFS 1847, nr 32, s. 29. Holmström Naturl. 1: 18 (1888).
3) (med prägel av fackspr.) liggande gravsten; jfr LIGGA 1 b. WoJ (1891). Östergren (1931). — jfr GRAV-LIGGARE.
4) byggn. horisontalt anbragt bjälke som sammanbinder uppstående bjälkar, hammarband, lejd (i korsvirkeshus); jfr LIGGA 1 b. Hahr NordeurRenässArkit. 261 (1927). Cornell Gotik. 337 (1935).
5) (förr) tekn. på överskärarsax: det blad som hölls mot klädet; jfr LIGGA 1 b. Dalin (1853). WoJ (1891).
6) (förr) mil. på kask l. hjälm: kam l. liggande plym av tagel l. dyl.; jfr LIGGA 1 b. Westee (1842). SamlFörfArméen 5: 115 (1846). Alm BlVap. 271 (1932).
7) [eg.: bok som ligger framme l. lätt tillgänglig (på en bestämd plats)] i ämbetsvärk, på kontor, i skola o. d.: bok för löpande anteckningar av visst slag (rörande ngt visst) l. för (successiv) registrering av ngt; jfr LIGGA 1 b (ζ). CamCollBr. 10/12 1724, s. 4. I kassahvalfvet förvaras en liggare, i hvilken antecknas allt hvad derstädes blifvit inlagdt eller derifrån uttaget. SFS 1892, nr 32, s. 34. HandInd. 815 (1927). — jfr AMMUNITIONS-, ANMÄRKNINGS-, ARRENDE-, DEPOSITIONS-, HUVUD-, INVENTARIE-, KLASS-, MANTALS-, ORDER-, RÄNTEKAMMAR(E)-, SKRUV-LIGGARE m. fl. — särsk.: besöksbok (på bibliotek, museum, vid utställning o. dyl.). Omkring 70,000 personer .. ha under utställningstiden inskrifvit sina namn i utställningens liggare. VL 1897, nr 242, s. 2.
8) (med prägel av fackspr.) stort fat (med oval tvärsektion) för förvaring av våta varor; jfr LIGGA 1 b (ζ). Osbeck Resa 198 (1751, 1757). VaruhbTulltaxa 1: 235 (1931). — jfr ARRAKS-, VATTEN-, VIN-LIGGARE m. fl.
9) om vara som ligger länge ngnstädes utan att kunna avyttras; i ssgn BOD-LIGGARE; jfr LIGGA 1 b ζ.
10) (i fråga om ä. förh.) om person (köpman o. dyl. l. ombud för en sådan) som ngn tid uppehöll sig på en främmande plats för att handla l. göra uppköp; särsk. om person från annat land; jfr LIGGA 10. OPetri Tb. 185 (1527; uppl. 1929). Inge fremmande eller theres liggiare måge förytre eller sällie theres godtz i alnetaal. RA II. 1: 284 (1613). Heckscher SvEkonH 1: 246 (1935; i fråga om förh. 1527).
Ssg (till 2): LIGGAR- l. LIGGARE-STEN. Salander Gårdsf. 329 (1758). Rydberg Dikt. 2: 78 (1891).
Spoiler title
Spoiler content