SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LIKARE li3kare2, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[avledn. av LIKA, v.2]
(i fackspr.) mått l. vikt som utgör norm vid kontroll o. justering av andra mått l. vikter, etalong. Stiernman Com. 2: 26 (1634). Ryholms aln, som i långliga tider varit likare för Svenska Längde-måttet. Runeberg IVetA 1757, s. 9. Örebro-Span tjänte til Likare (för sädesmåttet). Därs. NoK 76: 159 (1927). — jfr ARBETS-, HUVUD-, KONTROLL-, METER-, RIKS-LIKARE m. fl. — särsk.
a) i allmännare anv.; särsk. om färgmönster för jämförelse vid kontroll o. justering av färger, särsk. på nationalflagga o. d. En myntenhet som är en qvot af den preussiska thalern med guld till likare. Samtiden 1872, s. 35. Likare å mönsterfärger (för sv. flaggan). SFS 1906, nr 55, s. 1.
b) bildl.: (erkänt) mönster (varefter ngt mätes). Att bedömma .. (de spanska skådespelen) efter de likare, som andra folkslag uppställt för sina dramatiska arbeten. 2SAH 12: 358 (1827). Svenson FrödingDiktn. 11 (1916).
Ssgr (i fackspr.): LIKAR- l. LIKARE-ALN. (förr) Schultze Ordb. 2768 (c. 1755). År 1692 .. fick Göteborg en af jern groft tillverkad .. likarealn. Falkman Mått 2: 99 (1885). —
-KANNA. (förr) Plantin PVetA 1792, s. 12. —
-KAPPE. (förr) Falkman Mått 1: 298 (1884). —
-MÅL. jfr -MÅTT. Möller (1790). —
-MÅTT. VetAH 1740, s. 432. —
-TUNNA, r. l. f. (förr Falkman Mått 1: 295 (1884). — -VIKT. konkret. HSH 31: 225 (1667).
Spoiler title
Spoiler content