SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1940  
LIKTOR lik4tor, m.; best. -n; pl. -er liktω4rer.
Ordformer
(förr äv. lict-)
Etymologi
[av lat. lictor, till stammen i ligare, binda (se LIGERA, v.2)]
(i fråga om förh. i Rom under antiken) benämning på konungarnas o. (senare) vissa högre statsämbetsmäns (en diktators l. konsuls l. pretors) tjänare, vilka buro fascer. Eberhardt AllmH 2: 346 (1768). Grimberg VärldH 3: 382 (1928).
Spoiler title
Spoiler content