SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1940  
LIKVIDATION lik1vidatʃω4n l. li1-, l. 01—, l. -aʃ- (- - -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr skrivet -qu-, -qv-, -qw-. lek- 1722. lik- 1651 osv. -ved- 1694. -vid- 1651 osv.)
Etymologi
[jfr t., eng., fr. liquidation, vbalsbst. till senlat. liquidare (se LIKVIDERA)]
1) (numera bl. ngn gg arkaiserande i fråga om ä. förh. o. i ssgr) motsv. LIKVIDERA 1: utredning av ekonomiskt förhållande (särsk. fordrings- o. skuldförhållande, ersättningskrav o. d.); (slut)uppgörelse; avräkning; förr äv. konkret, om skriftlig handling innehållande utredning osv.; räkenskaper; räkning; verifikation; jfr LIKVID, sbst. 2. RARP 4: 627 (1651). En liquidation och förlijkning, parterne emellan. BoupptSthm 27/9 1667, Bil. (1668). Jag (har) sielf upsatt Liquidation och räkning oss emellan. VRP 24/2 1735. Nu skal liquidation ske vid 1750 års slut; frågan blir då hvilkendera har til goda hos annan och huru mycket? Palmquist Räkn. 213 (1750). PT 1758, nr 23, s. 4 (konkret). Sahlstedt (1769). At alla liquidationer öfver Upbörden .. häftades bakefter i Hufvudboken. AdP 1800, s. 447. Annerstedt UUH II. 2: 359 (1909). — särsk. (†) jur. den del av syneprotokoll som innehåller det resultat vartill synemännen vid förrättningen kommit; jfr LIKVID, sbst. 2 b. Schmedeman Just. 1364 (1694). HusesynBostälOrdn. 1752, s. D 4 a.
2) (i affärsspr.) motsv. LIKVIDERA 2: erläggande av likvid, likvidering, (ut)betalning; jfr LIKVID, sbst. 3. ArvskifteSthm 7/12 1678. Han anbefallde .. en liqvidation af Kronans skulder. 2VittAH 22: 189 (1858, 1861). Östergren (1931).
3) förvandling i kontanta medel; realisation; numera bl. (i affärsspr.) i fråga om värdepapper. (Sysslomännens) förvaltningsskyldighet .. afser (konkurs-)massans liqvidation och utdelning emellan Creditorerna. Schrevelius CivPr. 480 (1853). Öppnandet (av börsen) stod helt under inflytande av omfattande likvidationer. SvD(A) 1929, nr 305, s. 3.
4) i sht jur. motsv. LIKVIDERA 3: avveckling av affärsrörelse l. annan ekonomisk värksamhet, värkställd gm företagets egen försorg; tillstånd av dylik avveckling. 1NJA 1874, s. 269. Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden ”i likvidation”. SFS 1903, nr 94, s. 19. Aktiebolag (skall) träda i likvidation, .. då (osv.). Därs. 1910, nr 88, s. 29. Björling CivR 159 (1911).
5) (ny anv.) motsv. LIKVIDERA 4: avvecklande, upphävande, avskaffande o. d. Ett av de verk, vilka tillsatts för upprorets likvidation. Söderhjelm Uppror. 7 (1918). Skolor för analfabetismens likvidation. 2NF 38: 103 (1925).
Ssgr: (1) LIKVIDATIONS-BOK; pl. -böcker. (förr) mil. avräkningsbok som fördes mellan rotehållare l. kompani o. soldat. LMil. 3: 435 (i handl. fr. 1694). TjReglArm. 1889, s. 171.
(2) -FOND. (förr) förvaltn. fond till vilken fördes de av riksdagen beslutade annuiteterna för amortering o. ränta av de fonderade statslånen. BtRiksdP 1869, Saml. 1. II. 1: nr 14, s. 4.
(1) -KOMMISSARIE. (förr) jur. av hovrätt gm särskild fullmakt förlänad titel, i allm. åtföljd av tillstånd att utreda mål med vidlyftiga räkenskaper. VDAkt. 1712, nr 124 (1711). SvKyrkH 5: 174 (1935).
(1) -KOMMISSION. (förr) hist.
1) år 1680 tillsatt kommission med uppgift bl. a. att bestämma storleken av de ersättningsbelopp till kronan som medlemmarna av Karl XI:s förmyndarstyrelse (förmyndarna o. riksråden) hade att lämna, ävensom att granska o. likvidera alla enskildas fordringar på kronan. LMil. 1: 295 (1683). SvH 6: 131 (1904).
2) i uttr. reduktions- och likvidationskommissionen l. K. M:ts och höglovlige riksens ständers reduktions- och likvidationskommission o. d., ämbetsvärk inrättat år 1723 med uppgift att rätta felaktigheter som begåtts av räfst- o. reduktionskommissionerna. Henel 1729 135 (1730). KamCollKungör. 23/5 1759, s. 4.
(2) -KURS. (i affärsspr.) kurs på grundval av vilken avräkningar o. betalningar fullgöras på börsen. Fliesberg HbKöpm. I. 2: 369 (1899).
(1) -MAN, m. (†) = LIKVIDATOR 1. Bergv. 1: 477 (1695). ArvskifteVäxjö 1837.
(1) -MÅL. (†) jur. mål av ekonomisk natur vars avgörande förutsätter omfattande utredning o. räkenskaper; särsk. i uttr. reduktions- och likvidationsmål, om mål av det slag som handhades av reduktions- och likvidationskommissionen. FörarbSvLag 8: 220 (1734). KamCollKungör. 23/5 1759, s. 3.
(4) -MÄSSIG. i sht jur. Firman .. var likvidationsmässig. SvD(A) 1927, nr 44, s. 20.
-MÖTE. (förr) mil.
1) till 1: sammankomst av soldater av ett kompani o. deras rotehållare för avräkning. LMil. 2: 20 (1686). SFS 1889, nr 12, s. 2.
2) till 2, om de möten som utlystes i orterna för utbetalning av pensioner till manskap. RiksdRevStatsv. 1897, s. 84.
(1) -RÄKNING. (i affärsspr.) räkenskaper som avses att ligga till grund för (slut)uppgörelse. LMil. 1: 6 (1680). Skogman Bank II. 2: 161 (1846).
(2) -TERMIN. (i affärsspr.) förfallotid för likvidering l. leverans vid köp resp. försäljning av varor l. börspapper. Wirsén PVetA 1821, s. 9. HandInd. 491 (1926).
(1) -VÄRK, n. (förr) hist. värksamhet som avsåg utredning o. reglering av vissa ekonomiska förhållanden mellan kronan o. enskilda. 2RARP I. 2: 338 (1720). Loenbom Stenbock 4: 180 (1765; om förh. 1713).
Spoiler title
Spoiler content