publicerad: 1940
LINEAR lin1ea4r l. li1-, äv. LINJAR linja4r, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-ear 1690 osv. -jar 1889—1931)
Etymologi
[jfr t. o. eng. linear; av lat. linearis, till linea (se LINJE). — Jfr LINEAL, adj., LINEARISK, LINEÄR]
(utom ss. första led i ssgr numera bl. mera tillf.)
(2) -PERSPEKTIV. [jfr t. linearperspektive] i sht konst. perspektiv framställt med hjälp av lineära element, gm en riktig återgivning av det avbildade föremålets linjer (konturer) i förhållande till varandra med hänsyn till den perspektiviska avståndsförminskningen; äv. om perspektiv uppfattat av ögat med ledning av denna förminskning; linjeperspektiv; jfr LUFT-, SKUGG-, TON-PERSPEKTIV. Hammarsköld KonstH 261 (1817). —
(2) -PROJEKTION. (i fackspr.) kristallprojektion med kristallytorna projicerade ss. räta linjer. NF 8: 1584 (1884). —
(4) -RITNING. utförd med linjal o. passare ss. hjälpmedel (omfattande geometrisk konstruktionsritning o. projektionsritning); motsatt: frihandsteckning. Gynther Förf. 8: 168 (1861). SvStatskal. 1940, s. 797. —
(6) -TAKTIK. (förr) mil. under 1700-talet bruklig stridstaktik med tillämpning av en stridsformering vari alla avdelningar stredo uppställda på en l. flera linjer; närmast motsatt: kolonntaktik. KrigVAH 1847, s. 30. —
(4) -TECKNING. [jfr t. linearzeichnung] (numera mindre br.) linearritning. Tegnér (WB) 6: 176 (1828). SFS 1893, Bih. nr 7, s. 49. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content