SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LIST lis4t, sbst.1, r. l. f. (m. Sahlstedt, Weste); best. -en; pl. -er32 (KyrkohÅ 1909, MoA. s. 59 (1539) osv.) ((†) -e Svart Gensw. F 8 b (1558; rimmande med wiste); -or Nordenflycht QT 1745, s. 93 (1737)).
Ordformer
(lest 1631. liisth 1524. lijst 15501699. list 1526 osv. liste, oblik form 1621 (rimmande med wiste))
Etymologi
[fsv. list, skicklighet, konst, klokhet, list; jfr d., nor., isl. list, got. lists, fsax., fht., t., feng. list, av ett germ. listi-, vbalsbst. till stammen i got. lais, jag vet, eg.: jag har uppspårat (jfr LÄRA). — I de nord. språken torde ordet samtidigt med kristendomens införande vara lånat från fsax. l. feng.]
1) (†) förmåga, skicklighet; färdighet, konst (se d. o. 1, 3). Stiernhielm Fägn. 69 (1643, 1668). Dens. Arch. O 2 a (1644). (Asarna) begynte och lärde androm åtskillige Lister och Konster. Peringskiöld Hkr. 1: 6 (1697). Bellman (BellmS) 7: 79 (1783). — jfr BOK-, RUNO-LIST.
2) förmåga att (gm att narra andra l. på bedrägligt sätt) finna utvägar l. att vinna ett eftersträvat mål, förslagenhet, slughet; äv. med nedsättande bet.: bakslughet, falskhet, illistighet, svekfullhet; ofta mer l. mindre konkret (jfr d nedan), om medel l. tillvägagångssätt varigm ngn (gm att narra andra) vinner ett eftersträvat mål, knep; bedrägeri, svek. Haffuer iach fångit idher mz list? 2Kor. 12: 16 (NT 1526). (Han) fick slottet in med list. OPetri Kr. 218 (c. 1540). För dieffuulens försååt och list .. Bewara oss milde Herre Gudh. Hb. 1541, s. G 2 a. Wärfwarne (böra) tilhållas .. utan hwarjehanda list och twång .. sine commissioner förrätta. HC11H 8: 57 (1678). List (när icke en pligt, såsom i krig, och mot röfvare, befaller den) är låg och lastbar. Lidbeck Anm. 303 (1798). Hellström Malmros 199 (1931). — jfr HINDER-, ILL-, KRIGS-, RÄV-, STATS-LIST m. fl. — särsk.
a) i ordspr. List är lijten heeder. Grubb 455 (1665). List eller macht, giör Fienden lijka ondt. Därs. Man troor dhen sällan wist, / Som i dryckiom brukar list. Dens. 774. List vill göra hvad våld ej förmår. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) (mindre br.) i den allittererande förb. list och lämpa, övergående i bet.: försiktighet. G1R 19: 228 (1548). Med list och lämpa vinner man mer än man tänkte. Granlund Ordspr. (c. 1880).
c) (numera bl. arkaiserande) i uttr. arg list, om ondskefullt l. illistigt anslag; äv. med försvagad bet.; jfr ARG, adj. 1 e. Alth thet køp giorth war wthan arga liisth .. skal stondandis bliffua. G1R 1: 203 (1524). Jean .. (hade) märkt ar- gan list. Strindberg NRik. 168 (1882). NPs. 1921, 524: 5. — jfr ARGLIST. — särsk. (†) i pl. (jfr d). RA I. 4: 619 (1598). Vachter eder ock för guldetz arga lister. Kolmodin QvSp. 1: 311 (1732).
d) (numera knappast br.) i pl. (jfr c slutet), i mer l. mindre konkret anv.; förr äv. övergående i bet.: ränker. (Han) söchte flere wäger och lister, hurulunde hann ännu kunde före Kong:e M:tt vti en större nödh och farligheet. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 59 (1539). Edre fienders hemliga lister. Phrygius Föret. Dedic. 4 b (1620). Förstör, o Jesu! medh titt blodh, / All Satans macht och lister. Ps. 1695, 276: 12; jfr Ps. 1819, 292: 7. Castrén Creutz 148 (1917).
e) (föga br.) i uttr. lägga list med sig själv, uttänka en listig plan l. ett listigt anslag. Berg Sjöf. 98 (1910).
Ssgr (till 2): LIST-FIN. (†) ytterligt listig; jfr FIN, adj. III 5. Isogæus Segersk. 250 (c. 1700).
-FÖRBUND. (†) sammansvärjning. Cellarius 95 (1699, 1729).
-GREPP. (†) listig(t) l. lömsk(t) handling l. påfund, knep; jfr GREPP 2 c. Lybecker 135 (c. 1715). Bælter JesuH 6: 303 (1760).
Spoiler title
Spoiler content