SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LODDA lod3a2, f. l. r.; best. -an; pl. -or; förr äv. LODD, m. l. r. (l. f.).
Ordformer
(lodd (-å-) 1823—1875. lodda (-å-) 1832 osv.)
Etymologi
[liksom d. lodde av nor. lodde, till nor. lode, ludenhet (jfr LUDD, sbst.1); jfr nyisl. loðna, ett slags hårig, stinkande sill]
1) den silliknande laxfisken Mallotus villosus Müll. (med mycket små fjäll, som hos hannen på sidorna äro tillspetsade, så att fisken synes luden); företrädesvis förekommande i norra Ishavet. HSillfBohusl. 70 (1832). FoFl. 1919, s. 77. Jfr VetAH 1770, s. 310.
2) (i Bohusl.) om sill med en storlek av omkr. 5—10 tum; äv. koll. Förliden vecka fångades i Bohusländska Skärgården minst 3000 tunnor så kallad Lådd och Småsill. VexiöBl. 1823, nr 3, s. 1. Lilljeborg Fisk. 3: 46 (1889).
Ssgr: A: (2) LODD-SILL, se d. o.
B: LODDE-FISKE. särsk. [efter nor. loddefiske] till 1, om torskfiske efter kusten av norska Finnmarken under den tid, då loddan leker, varvid den i stora stim o. åtföljd av skaror av torsk söker sig in mot kusten. FoFl. 1931, s. 20.
Spoiler title
Spoiler content