SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LOKA 3ka2, sbst.4, r. l. f.; best. -an; pl. -or; ss. senare ssgsled äv. -LUKA ~lɯ2ka, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(lo(o)k- 1651 osv. -luk- 1587 (: Hundeluka)1915 (: hundluka))
Etymologi
[till LOKA, v.2]
om vissa växter tillhörande familjen Umbelliferæ Lin. Fries Ordb. (c. 1870; ss. senare led i ssgr). jfr BJÖRN-, HUND-LOKA. — särsk.
a) Angelica silvestris Lin., björnloka, tjuton, strätta. Linné Ungd. 2: 240 (1734). Fischerström 1: 113 (1779; fr. Dalarna).
b) bot. växtsläktet Heracleum Lin. NormFört. 19 (1894). Lyttkens Växtn. 497 (1906).
Spoiler title
Spoiler content