SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LOM, adj.1 lomma.
Ordformer
(lom 1626c. 1875. låm 1749)
Etymologi
[samma ord som LJOM, adj.1]
(†)
1) om ljud: dov; dämpad. Nordforss (1805). Meurman (1846).
2) i fråga om hörsel: döv; svag; äv. i uttr. (det är) lomt för öronen, (det slår) lock för öronen. Schroderus Liv. 725 (1626; bildl.). Tholander Ordl. (c. 1875).
Ssgr (till 2): LOM-HÖRD, se d. o. —
-HÖRSEL. (†) lomhördhet. Möller (1807). LfF 1863, s. 32.
Spoiler title
Spoiler content