SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LONKE loŋ3ke2, r. l. m. ((†) n. Fries Ordb. 72 (c. 1870)), äv. (i bet. 3) LUNKE luŋ3ke2 l. (i bet. 2) LUNK luŋ4k l. (i bet. 3 o. 4) LÖNKE löŋ3ke2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(lonke 1755 (: Lonkemossa), 1798 osv. lunk (-ck) 1760 (: Käll-Lunk)— 1911. lunke 1901. lånke 1762 (: Lånkemåsa), 1798 osv. lönke 1792—1908)
Etymologi
[sv. dial. lunke; av ovisst urspr.]
bot.
1) växten Callitriche palustris Lin. Fries BotUtfl. 2: 83 (1852). Krok o. Almquist Fl. 1: 119 (1903). jfr HÖST-LONKE.
2) växten Montia fontana Lin. Fries BotUtfl. 2: 83 (1852). Krok o. Almquist Fl. 1: 85 (1883). jfr KÄLL-, SAND-LONKE (-LUNK).
3) [av RÖD-LONKE, bildat av EFries (BotUtfl. 3: 234 (1864)) ss. namn på släktet Peplis på grund av likheten med Callitriche stagnalis Scop.] växtsläktet Peplis Lin. Neuman o. Ahlfvengren Fl. 261 (1901).
4) källmossa. Liljeblad Fl. 320 (1792). Krok o. Almquist Fl. 2: 25 (1886). jfr HÅR-LÖNKE.
5) [EFries (BotUtfl. 3: 209 (1864)) anser, trol. med orätt, att ordet i denna bet. är bildat av det lat. släktnamnet Lonchites] växtsläktet Asplenium Lin., bärgspring. Liljeblad Fl. 389 (1798); jfr anm. nedan. HbTrädg. 6: 27 (1876). jfr BÄRG-LÅNKE. Anm. Den hos Liljeblad (1792) i bet. 5 förekommande formen länke (vilken upptagits av Weste (1807) o. Meurman (1846)) har i uppl. 1798 ändrats till lånke.
Ssgr (bot.): (jfr 4) LONKE-MOSSA, r. l. f., = LONKE 4. Linné Fl. nr 961 (1755; fr. Dalsl.). Heinrich 855 (1828). —
-SARV l. -SÄRV. [växten liknar lonke (i bet. 1)] växtsläktet Elatine Lin. Fries BotUtfl. 3: 218 (1864).
Spoiler title
Spoiler content