SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LOVORDA 3v~ω2rda, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr nor. lovorde (möjl. lån från sv.); avledn. av LOVORD]
(i sht i skriftspr.) berömma, prisa. Knorring Ståndsp. 3: 129 (1838). Det af så månge helige män lofordade ökenlifvet. Rydberg Ath. 392 (1876). Dikten blef föremål för en högst lofordande artikel i ”Heimdall”. 3SAH 2: 557 (1887). SvD(A) 1930, nr 252, s. 11.
Spoiler title
Spoiler content