SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LULL lul4, interj.1 o. sbst.4, n.; ss. sbst. best. -et.
Etymologi
[jfr d. lu(l)lu(lu), lulli, lullebi m. m., ä. d. lu lu, t. lullull, eng. lullaby. — Jfr LULLA, v.1, LULLA, interj.]
I. interj.
1) återgivande ljudkomplex varmed barn sjungas till ro l. sömn; ofta fördubblat lull lull; ofta i vaggvisor; särsk. i uttr. vyssa lull l. tuss(i) lull. Sof gamle Lundholm, sof lull lull. Bellman (BellmS) 2: 19 (1769, 1791). Tuss lull mammas barn / tjäna mig en bulla. Landsm. V. 5: 9 (1886). Lundquist Fontane EBr. 204 (1902: Vyssa lull).
2) (†) fördubblat lull lull, ss. uttr. för dämpad klagan; övergående i bet.: ack. ESjöberg (SVS) 1: 270 (1822). Dahlgren Verml. 65 (1846).
II. sbst., om den under I behandlade interj. l. om sövande ljud l. melodi. DN(A) 1929, nr 341, s. 6.
Spoiler title
Spoiler content