SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LUNATION lun1atʃω4n l. 1-, l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. lunation; till lat. luna, måne (jfr DEMILUNE)]
astr. tiden mellan tvenne månfaser av samma slag, månens synodiska omloppstid, synodisk månad. Duræus Naturk. 154 (1759). Bergstrand Astr. 52 (1925).
Spoiler title
Spoiler content