SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LURA lɯ3ra2, v.4 -ade.
Etymologi
[sv. dial. lura, lora, flamma upp, brinna friskt; möjl. av ä. nt. lodern, flamma upp, eg.: växa upp]
1) (†) brinna; i förb. lura an, lura av (se särsk. förb.).
2) (i vissa trakter) om födoämne, särsk. fisk: stekas på halster l. glöd; äv. tr.: steka (fisk o. d.) på halster l. glöd, halstra. Präktiga harrar .. (lågo) på glöden och ”lurade”. Hemberg ObanStig. 132 (1896). Lurad sill. Sjöberg Kvart. 444 (1924).
Särsk. förb. (till 1, †): LURA AN. antändas, fatta eld. Weste (1807; fam.). —
LURA AV. brinna upp. Weste (1807; fam.).
Spoiler title
Spoiler content