SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LÅGA, sbst.3, f.
Etymologi
[fsv. lagha, snara, försåt; jfr mnt. lage, bakhåll, försåt; till stammen i LIGGA]
(†) gömställe, tillflyktsort. Schroderus Dict. 8 (c. 1635). jfr: (Eng.) Leer .. (sv.) hiort-låga, (lat.) cervi cubile. Serenius Hh 4 a (1734).
Spoiler title
Spoiler content