SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1941 LÅNGHOLMARE loŋ3~hol2mare, m.; best. -en, äv. -n; pl. =. Etymologi [avledn. av LÅNGHOLMEN, namn på en holme i Stockholm, där ett straffängelse är beläget] (vard.) straffånge på Långholmen; stundom äv. allmännare (ss. okvädinsord): tjuv, brottsling. Kullberg Portf. 92 (1842). Förrymda Långholmare. Böttiger 3: 30 (1843, 1858). Knöl! Lushund! Tjyf! Mördare! Långholmare! Nordström Landsortsb. 163 (1911). Jo ni var mej ena fina långholmare! Engström 12Bok 23 (1919). SAOB Alfabetisk lista lång adj. långa subst.1 långa subst.2 långa verb1 långa verb2 långholmare subst. långlek långlig adj. långliga långligen långligt Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
