SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
LÄNS län4s, sbst.1, r. l. m. (l. f.); best. -en; pl. (tillf.) -er32 (Lundström Sjöfr. 84 (1929), Östergren (1932)).
Ordformer
(länds 1801. läns 1884 osv.)
Etymologi
[jfr nor. lens; vbalsbst. till LÄNSA, v.1]
sjöt. segling (nästan) rätt undan vinden l. fördevind, länsning. l. under läns(en), under länsning(en). De seglade vid läns i frisk vind. TörngrenMål. 5 (1801). I en rykande läns bar det av utmed rader av öar. Lundström Sjöfr. 81 (1929).
Spoiler title
Spoiler content