SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
LÄRK lær4k, sbst.1, r. l. m.; pl. -ar.
Ordformer
(lark- 1752 (: Larkträ)—1816 (: Larke Gran). lerk- 1675 (: Lerkenswamp). lärck- 1638 (: Lärckieträ). lärk- 1640 (: Lärketrää) osv.)
Etymologi
[jfr d. lærk, nor. lerk; av t. lärche, motsv. mht. larche, lerche; liksom eng. larch, holl. lariks, av lat. larix (gen. laricis); av ovisst urspr.]
i sht skogsv. o. bot. = LÄRKTRÄD. Vanliga l. europeiska lärken (Larix europæa DC.). Skogvakt. 1890, s. 17. Redan i slutet på 1780-talet infördes den europeiska lärken (Larix europæa) i de svenska skogarna. Geete o. Grinndal 59 (1923). På 1890-talet fick den sibiriska lärken (Larix sibirica) användning .. (i Sverge) och något senare gjordes försök även med den japanska lärken (Larix leptolepis). Därs.
Ssgr: A: LÄRK-ART. bot. SkogsvT 1906, s. 19. —
-BESTÅND. skogsv. jfr bestånd 11 a. SkogsvT 1909, s. 486. —
-FRÖ. skogsv. Ström Skogsh. 247 (1830). —
-GRAN, r. l. f. (lärk- 1827 osv. lärke- 1792—1870) (numera knappast br.)
1) bot. lärkträd. Liljeblad Fl. 207 (1792). Lilja SkånFl. 704 (1870).
2) lärkträ. (Ekenberg o.) Landin 600 (1893). —
-KOTTE l. (i bet. 2) -KOTT.
1) jfr kotte I 1. VerdS 85: 12 (1900).
2) skogsv. koll.; jfr kotte I 2. SkogsvT 1904, s. 104. —
-KRÄFTA, r. l. f. i sht skogsv. den av svampen Dasyscypha calycina Fuck. (Willkommii Hartig) förorsakade sjukdomen hos lärkträdet, som yttrar sig i svulst- o. sårliknande missbildningar. TSkogshush. 1896, s. 17. SvSkog. 348 (1928). —
-MAL. lärkträdsmal. 2NF 17: 628 (1912). —
-SKOG. Castrén Res. 2: 269 (1847). —
-SOPP. svampen Boletus elegans Fr., som växer under l. i närheten av lärkträd, brandgul l. guldgul rörsopp. Romell Lindblad 74 (1901). —
-SVAMP. (lärk- 1785 osv. lärke- 1698—1834. lärken- 1675) [jfr t. lärchenschwamm, d. lærkesvamp]
1) i sht farm. svampen Polyporus officinalis Fr., som växer på lärkträd; i sht förr använd ss. läkemedel. Lindh Huuszapot. 81 (1675). Torkad lärksvamp. 3NF 1: 263 (1923).
2) (†) geol. bärgmjöl, vittringsjord. Wallerius Min. 14 (1747). Fischerström 2: 90 (1780).
Ssgr (till -svamp 1): lärksvamp(s)-kaka. (†) farm. jfr kaka, sbst. 5 a. ApotT 1698, s. 1. Aken Reseap. 92 (1746).
-kåda, r. l. f. (†) farm. harts som erhålles från lärksvampen. ApotT 1698, s. 67. Därs. 1739, s. 64. —
-TALL. (†) lärkträd. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 146 (1857). —
-TERPENTIN. venetiansk terpentin, som erhålles från lärkträdet. Jönsson Gagnv. 327 (1910). —
-TRÄ. (lark- 1752. larke- 1757. lärk- 1807 osv. lärke- 1638—1858)
1) trä l. virke av lärkträd. Weste (1807).
2) (†) lärkträd. Franckenius Spec. F 2 b (1638). Iverus VästmFanerog. 288 (1877). —
-TRÄD, se d. o. —
-VED. NormFört. 65 (1894). —
-VIRKE. Skogvakt. 1891, s. 40. —
-ÖRT. bot. art av släktet Calandrinia H. B. K., särsk. C. speciosa Lindl., grandiflora Lindl. o. umbellata DC. HbTrädg. 6: 35 (1876). Svensson Kulturv. 164 (1893).
B (†): LÄRKE-GRAN, -SVAMP, -TRÄ, se A. —
-TRÄD, se lärkträd.
C (†): LÄRKEN-SVAMP, se A.
Spoiler title
Spoiler content