publicerad: 1942
LÄRFT lær4ft, n. (OPetri Tb. 21 (1524; uppl. 1929) osv.) l. r. l. m. l. f. (TullbSthm 1539, s. 68 b, osv.); best. -et, ss. r. l. m. l. f. -en; pl. -er32 (Bennet Lin. A 3 b (1738) osv.), i bet. 2 b äv. -ar ((†) = (BoupptSthm 12/6 1675, Pasch ÅrsbVetA 1848—49, s. 10 (: lärften, pl. best.))).
Ordformer
(larefft 1560—1676. larfft 1558—1758. larufft 1680. leref(f)t(t) 1528—1737. ler(e)t(t) 1523—1594. lerf(f)t(t) 1539—1836. lerffuet 1630—1634. lerifft 1637—1650. ler(r)of(f)t 1546—1678. lerufft 1573—1622. leröft 1644. lärafft 1654. läreff 1563. läref(f)t 1523—1792. läret 1692—1839. lärevt 1534. lärf(f)t 1558 osv. lärf(f)vet(t) 1675—1704. lärif(f)t 1583—1675. lärigth 1535. lärit 1668—1782. lärof(f)t(t) 1526—1795. lär(r)uf(f)t 1540—1797. lärugtt 1540. lärvt 1915. läräfft 1672—1673. — i ssgr: laroffz- 1582. larufs- 1668. lerufs- 1668. lär- 1658—1674. lärfs- 1788. läris- 1764—1777. lärisz- 1668. lärtz- c. 1635)
1) av lingarn vävt, slätt tyg, vanl. i tvåskaft; numera äv. om vävnader av annat vegetabiliskt textilmaterial, ss. hamp-, bomulls- o. blångarn. Raa lereth. G1R 1: 153 (1523); möjl. ssg. Patroner aff lärofftt till Feltt slangor. ArkliR 1555, avd. 6. Wil någon snart blekia sit Läroft hwitt han hafwe thet .. vt .. på blekeplatzen. IErici Colerus 1: 136 (c. 1645). Man (kan) af store Brännätzlor .. göra .. fijnt Lärfft, som kallas Nättelduuk. Bromelius Lup. 68 (1687). En karta, klistrad upp på lärft. Snoilsky 3: 135 (1883). Livstycke av röd hemvävd lärft. Mörner Bråv. 131 (1916). — jfr ARMÉ-, BANDAGE-, BATIST-, BLAGGARNS-, BOKBINDAR(E)-, BOLSTERVARS-, BOMULLS-, DAMAST-, DANZIGER-, DRÄLL-, DUBBEL-, FODER-, FYRSKAFTS-, GLANS-, GLANSK-, HAMP-, HANDDUKS-, HEDEN-, HOLLANDS-, HUS-, HÄLSINGE-, KALKER-, KATTUNS-, LAKANS-, LINNE-, RYSS-, RÅ-, SEGEL-, SILKES-, SKJORT-, STEN-, SÄCK-, TRYCK-LÄRFT m. fl. — särsk.
a) i uttr. blek l. vit som (ett) lärft o. d.; jfr BLEK, adj.1 2 f; stundom äv. blekna som (ett) lärft, bli mycket blek, bli blek som ett lik. Lagerström Bunyan 1: 185 (1727). Jag bleknar än som lärft, än rödnar jag som blod. Kolmodin QvSp. 1: 59 (1732). Almqvist Kap. 26 (1838). Hans ansikte (var) vitt som lärft. Hellström Malmros 102 (1931).
b) i uttr. sälja lärft, benämning på en lek i vilken en person går omkring och låtsas sälja tyg (som bjudes ut, mätes upp osv.). Landsm. 2: XX (1881). NordKult. 24: 56 (1933).
2) († utom i b) längd l. stycke av lärft (i bet. 1). ConsAcAboP 4: 106 (1672). 2 st tryckte lerfft att liggia öfwer Kistor. BoupptSthm 12/6 1675. Collan Kalev. 1: 190 (1864). — särsk.
b) (fullt br.) skrädd. = KANFAS I 2. Foder och lärftar samt andra tillbehör (till kostymer). DN(A) 1934, nr 279, s. 7.
Ssgr (till 1): LÄRFTS-, äv. LÄRFT-ARTAD, p. adj. (lärft-) Lärftartade väfnader. Andersson Väfn. 7 (1880). —
-BAND.
-BINDNING. (lärft-) vävn. om det vävsätt där väfttråden omväxlande går under o. över en varptråd. Andersson Väfn. 3 (1880). 2NF 3: 410 (1904). —
-BLOMMA, r. l. f. (lärft- 1823. lärfts- 1864—c. 1870) (i sht i södra Sv.) örten Saxifraga granulata Lin., stenbräcka. Aspegren BlekFl. 31 (1823). Fries Ordb. (c. 1870). —
-BOD. (numera mindre br.) vitvaruaffär; jfr -handel, -kramhandel. Stiernman Com. 2: 773 (1654). Cannelin (1921). —
-FABRIK. för tillvärkning av lärft. Synnerberg 1: 212 (1815). År 1756 nämnes Flors Lärftsfabrik redan såsom berömd. QLm. 3: 8 (1833). —
-FOTSOCK(A)~02(0). BoupptSthm 1673, s. 405 a. Örlogsmannen .. (bör) utrustas med .. Tu par lärfts fotsåckor. KrigVAH 1817, s. 18. —
-FÖRKLÄDE~020 l. ~200. GullbgDomb. 8/3 1605. I sitt blåa lärftsförklä .. såg (han) ut för att vara en välbeställd bodbetjent. Blanche Bild. 3: 135 (1864). —
-HANDEL. handel med lärft (o. andra vitvaror); äv. konkret, om (lokal för) affärsföretag som driver dylik handel; vitvaruaffär. Stiernman Com. 1: 716 (1619). ÖoL (1852). —
-HIMMEL. (i sht förr) sänghimmel l. baldakin l. päll av lärft. BoupptSthm 20/10 1682. Därs. 21/2 1687. —
-KLUT.
-KLÄDE. jfr kläde II 1. Ekblad 193 (1764). Om halsen hafva .. (lappkvinnorna) ett lärftskläde, eller bomullsduk. Zetterstedt SvLappm. 1: 229 (1822). —
-KRAM. [jfr t. leinwandkram] (numera mindre br.) linnevaror, vitvaror. Schultze Ordb. 2415 (c. 1755). ÖoL (1852). —
-KRAMHANDEL~020. minuthandel med linnevaror o. andra tyger; äv. konkret, om (lokal för) affärsföretag som driver dylik handel; jfr -handel. En Man .., som lärt och tjent på Lärfts-Kramhandel. DA 1771, nr 36, s. 4. LoW (1911). Östergren (1932).
-KRAMHANDLARE~0200. (lärft- 1927. lärfts- 1799 osv.) person som driver lärftskramhandel. SthmStCal. 1799, s. 80. Hallström Händ. 119 (1927).
Ssg: lärftskramhandlare-societet. (förr) förening av lärftskramhandlare; i sht i sg. best. Snellman Gift. 1: 266 (1842). GHT 1894, nr 300 B, s. 1. —
-KRÄMARE. (numera knappast br.) = -kramhandlare. Linc. (1640; under lintearius). PH 4: 2892 (1749). Auerbach (1911).
-KRÄMERSKA. (†) kvinnlig lärftskramhandlare resp. hustru till l. änka efter lärftskramhandlare. BoupptSthm 31/1 1668. SvTyHlex. (1851, 1872). —
-LAKAN. (lärft- 1894. lärfts- 1553—1921) GripshInvent. 1553. Goda hemväfda Lärfts-Lakan. DA 1808, nr 4, Bih. s. 1. —
-PANNLIN. (†) pannbindel av lärft? Jungfruerna (i Jena) draga lärisz pannelijn på sigh, lijka som the skulle sörga. Bolinus Dagb. 32 (1668). —
-PATRON, r. l. m. artill. (förr) kardus (se d. o. 1 a) av lärft. ArkliR 1555, avd. 6. Därs. 1559, avd. 3. —
-RAND. (lärft- 1880. lärfts- 1828—1920) vävn. rand (i väv) framställd gm lärftsbindning. Ekenmark Dräll. 87 (1828). Rig 1920, s. 137. —
-SAX. (lärft- 1847—1871. lärfts- 1847—1852) (†) avsedd att klippa tyg med. NVexjöBl. 1847, nr 52, s. 4. JernkA 1871, s. 77. —
-STOPP, r. l. m. sömn. stopp (på tyg) utförd på sådant sätt att den liknar lärftsbindning. Schallenfeld Met. 65 (1886). Lundin KvSlöjd 74 (1897). —
-TRYCKERI1004, äv. 3~002. inrättning för tryckning av färgade mönster på lärft. Celsius Alm. 1743, s. 33. Stråle RörstrH 6 (1879). —
-TRÅD. (lärft- 1880. lärfts- 1842 (: primalärftstrå'n)—1874) (†) linnetråd. ÖoL (1852). UB 6: 469 (1874). —
-VÄVERI1004 l. 3~002. (numera föga br.) (yrkesmässig) vävning av lärft (o. andra linnevaror); äv. konkret, om lokal för dylik vävning; linnefabrik. RARP 16: 385 (1697). NF 3: 450 (1879). —
-VÄVNAD. (lärft- 1896—1918. lärfts- 1739—1917)
-ÄRM. särsk. om (lösa) ärmar av lärft, använda som skydd för kläderna. BoupptSthm 1680, s. 506 b (1679). —
-ÖVERDRAG~002 l. ~200.
2) (i sht förr) boktr. på däckel. Lärftsöfverdragen äro förderfliga för typerna. Fahlgrén Boktr. 125 (1853). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content