publicerad: 1942
LÄTTELIGEN lät3elig2en l. -li2g-, numera sällan LÄTTELIGT lät3elig2t, äv. (numera bl. arkaiserande) LÄTTELIG lät3elig2 l. -li2g, förr äv. LÄTTLIGEN l. LÄTTLIGT l. LÄTTLIG l. LÄTTELIGA l. LÄTTLIGA, adv. -are (†, 2Krön. 29: 34 (Bib. 1541), Adlerbeth FörslSAOB (1798)).
Ordformer
(letel- 1545. letl- 1559. lätl- 1746—47. lättel- (-ett-) 1523 osv. lättl- (-ett-) 1610—1841. -li 1662—1678. -lig(h) 1559—1932. -lig(h)a (-lyga) 1523—1862. -lige 1523—1561. -lig(h)en 1525 osv. -ligt 1779—1932)
Etymologi
[fsv. lättelika, -ligha; jfr ä. d. lettelig(en), d. lettelig, isl. léttiliga, léttliga, mnt. lichteliken, t. leichtlich, eng. lightly; adv. till LÄTTELIG]
1) (†) motsv. LÄTT, adj.2 4: snabbt, hastigt. Han faar letteligha åstadh såsom vppå itt watn. Job 24: 18 (Bib. 1541; Bib. 1917: hastigt).
2) (†) lindrigt, lätt; äv.: mildt, ömt; jfr LÄTT, adj.2 5. Ekblad 188 (1764). Somlige äro hela lifstiden igenom uti lidande: andre åter blifva allenast lätteligen försökte. Liljestråle Kempis 26 (1798). Med dig Thjodrek / sofvit under tak, / och dig lättliga / höljt under lin. Afzelius SæmE 232 (1818; isl.: léttliga líni verþit).
3) (†) motsv. LÄTT, adj.2 8: lättsinnigt, obetänksamt, nonchalant, lättvindigt. Fförwndre oss ganska storlige hui i thette ærende swa lettelige tage för eder. G1R 1: 109 (1523). Jag weet ok wäl, at man inte bör så lättli' bringa någo nytt på bahnen. Columbus Ordesk. 59 (1678; uppl. 1908). Annerstedt UUH II. 2: 312 (cit. fr. 1693).
4) (i skriftspr.) motsv. LÄTT, adj.2 10: utan svårighet l. besvär, lätt. OPetri Sal. I 2 a (1535). Tu kant, o Herre! lättelig / Befalla skyn at öpna sigh. Ps. 1695, 313: 2. Den, som en gång hade fått sin hand uppövad till att väl sköta kniven, han skulle lätteligen lära sig att föra smedens slägga. Lagerlöf Holg. 2: 446 (1907). Lundgren Ibsen Gynt 168 (1927). — särsk. (†) i uttr. ngt står l. är lätteligen (till) att l. till göra o. d., ngt är lätt att göra o. d. 2Krön. 29: 34 (Bib. 1541). Berchelt PestOrs. A 3 b (1589). Dän söta Lefren hon står lättlig att förgalla. TrenchierB 70 (1696). En Man som tu, står ei så lättlig til förleda. Brenner Pijn. 66 (1727). Grima svarade: lätteliga är väl det at veta. Björner Vols. 114 (1737).
5) (i skriftspr.) motsv. LÄTT, adj.2 11 d, uttryckande en möjlighet: lätt nog; förr äv. föregånget av negation: knappast, icke gärna; jfr LÄTT, adj.2 11 d β. G1R 1: 138 (1523). När .. (ogudaktiga människor) begynna en ond wane, pläge the icke lättelige kynne kasta. Svart G1 68 (1561). Lätteligen kunde hända, att (osv.). RP 6: 44 (1636). Den läsande allmänheten uppfattar .. lätteligen ett bref på origtigt sätt. PT 1882, nr 272, s. 3.
6) (†) med ringaktning(?); jfr LÄTT, adj.2 15. Thet warder wel itt annat mörker thet them bekymrar än j förtijdhen war, tå thet letteligha tilgick j Sebulons land. Jes. 9: 1 (”8”) (Bib. 1541; Vulg.: alleviata est terra Zabulon; Luther: da es leicht zugieng; Bib. 1917: I den förgångna tiden har han låtit Sebulons .. land vara ringa aktat).
Spoiler title
Spoiler content