SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
LÖNNLIG lön3lig2, adj. -are. adv. = (†, Gevaliensis Jos. 40 (1601), Visb. 3: 376 (c. 1700)), -A (†, G1R 1: 1 (1521), RiksdP 1873, 2 K. 2: 296), -AN (†, HH 20: 139 (c. 1565), OxBr. 12: 227 (1625)), -E (†, G1R 1: 201 (1524), SvOrds. B 5 a (1604)), -EN (Joh. 19: 38 (NT 1526) osv.), -IN (†, Verelius 195 (1681)), -T (Ödmann MPark 211 (1800) osv.).
Ordformer
(lon- 1525. lynd- 1674. lön- 15211931. lönde- c. 1700. lönn- 1773 osv. lönne- 1649, 1668. neutr. -liget 1749; -lig(h)it 15261786)
Etymologi
[fsv. lönliker, adv. lönlika; jfr isl. leyn(i)ligr, adv. leyniliga; avledn. av LÖNN, sbst.2]
(numera bl. i högre l. vitter stil) hemlig.
1) som befinner sig avsides o. är svår att upptäcka; där man icke synes l. märkes; undangömd; ofta svårt att skilja från 3; jfr HEMLIG 1. Slåå dörena til och bidh thin fadher som är j lönligh rwm. OPetri MenFall F 6 a (1526). Ephraim befans hos een lätfärdigh Qwinna på en lönligh Ort. Schroderus Albert. 1: 86 (1638). Herrans lykta och ljus uplyser Mänskones anda; / Och ransakar uti des hjertas lönliga vinklar. Nicander SalOrdspr. 47 (1760). I själens lönnligaste kamrar. 2NF 9: 471 (1908).
2) (†) i uttr. lönnlig lem, om (yttre) könsdelar; jfr HEMLIG 2 b. IErici Colerus 1: 187 (c. 1645).
3) vars tillvaro l. karaktär l. belägenhet icke är känd l. icke yppas för utomstående; som icke får yppas för andra; som försiggår i hemlighet l. i smyg; jfr HEMLIG 3. När tw will geffwa almoso, så läth thina wenstra hand icke weta hwadh then höghre gör, vppå thet thin almosa bliffuer lönligh. Mat. 6: 4 (NT 1526). Lönlighe Echtenskap, som skee Föräldrarnas Samtycke föruthan. Schroderus Os. III. 2: 135 (1635). Kontrollör skall .. tillse .. att ej lönlig öppning, hvarigenom bränvin kan olofligen uttagas, finnes å imkylare. SFS 1882, nr 51, s. 16. Väl jag förstår, att till lönliga möten du färdas. Janzon Prop. 2: 113 (1908). — särsk.
a) (†) i uttr. hålla (en sak) lönnlig, äv. (med adv.; jfr d) lönnliga osv., hemlighålla; jfr HEMLIG 3 a. Huad som hanss nade .. mik befaler med breff eller bod lönliga holla. G1R 1: 1 (1521). Academiens Ledamöter äro .. pliktige, at hos sig tyst och lönligit hålla thet missöde någon (till ledamot) föreslagen träffa kunde, at (osv.). 1SAH 1: 25 (1786). Anledningen kunde ej länge för den skarpsynte gossen hållas lönlig. Atterbom Minnest. 2: 262 (1842). Johansson HomOd. 23: 30 (1845).
b) om tanke, känsla o. d. Thet longa lönliga haat .. (konung Kristiern) till swenskæ mæn haffdhe. G1R 1: 28 (1521). Lönlig sorg. GlTer. 9 (c. 1550). Gissa deras lönliga tankar. Hagberg VärldB 192 (1927).
c) som är ngt i hemlighet. G1R 7: 280 (1531). En lönlig Atheist. Achrelius Mor. C 3 a (c. 1690). De lönliga afundsmän, som fräta och baktala förtjensten. Wallin Vitt. 2: 354 (1830).
d) ss. adv.: hemligen, i hemlighet; i smyg. G1R 1: 201 (1524). Thå kalladhe Herodes lönligha the wisa mennena till sigh. Mat. 2: 7 (NT 1526). Den, som icke genom dörren ingår till Fårahuset, utan lönligen intränger från annat håll. Ödmann StrFörs. II. 1: 213 (1803). Heidenstam Svensk. 1: 126 (1908).
4) (†) hemlighetsfull; mystisk. Gack, fråga de lönliga vättar derom, / Som än våra skogar bebygga. Atterbom SDikt. 2: 36 (1811, 1838). Sonen af lönlige Kronos. Johansson HomIl. 9: 37 (1846).
5) som av Gud hemlighålles för människorna; som ligger över normal fattningsförmåga; som är undandragen mänskligt vetande; förborgad; gåtfull; mystisk; jfr HEMLIG 6. Thet är .. intit lönlighit som ecke skal bliffua witterlighit. Mat. 10: 26 (NT 1526). Theras ondska haffuer förblindat them, at the icke kenna Gudz lönligha Domar. Vish. 2: 22 (Bib. 1541). (O. Rudbeck hade) hunnit i Anatomien så långt, att han kunde sysselsätta sig med det finaste och lönligaste af sitt föremål. Atterbom Minnest. 1: 15 (1847). Signerier och lönliga konster. Rydberg Frib. 239 (1877). Tidens inre djupa och lönnliga krafter. Levertin 10: 126 (1904).
Avledn.: LÖNNLIGHET, r. l. f. [fsv. lönlikhet]
1) (†) till 2: mans l. kvinnas (yttre) könsdelar; blygd; jfr hemlighet 2. Bondepract. C 6 b (1662).
2) (numera bl. ngn gg i högre l. vitter stil) till 3: hemlighet (se d. o. 3).
a) abstr.; särsk. i uttr. i lönnlighet, i hemlighet; i lönn. Månge föda barn uthi löhnligheet. RP 10: 14 (1643). Poesien, som han, i lönlighet för alla, med kärlek idkat. Ljunggren SVH 4: 34 (1887). Sigurdh RBörje 29 (1903).
b) konkretare: vad som är l. bör vara hemligt, vad som icke får yppas; jfr hemlighet 3 b. Forsius Fosz 79 (1621). Har tu letat eller fiskjat utur honom hans lönlighet? Lind (1749; under abforschen). (Gud) som känner hjärtats lönnligheter. Psalt. 44: 22 (Bib. 1917).
c) (†) i uttr. bedriva lönnlighet, bedriva otukt; jfr lönskaläge. SUFinlH 5: 189 (1617).
3) (numera bl. ngn gg i högre l. vitter stil) till 5, = hemlighet 5. Jdher är giffuit ath weta himmelrikes lönligheet. Mat. 13: 11 (NT 1526). Han .. letade naturens lönligheter. Afzelius Sag. VIII. 1: 118 (1856). Berg Folksk. 23 (1883).
Spoiler title
Spoiler content