SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
LÖVTRÄD 3v~trä2d, n.; best. -et; pl. = (se för övr. under TRÄD).
Etymologi
[jfr d. løvtræ; av LÖV, sbst.1, o. TRÄD]
lövbärande träd; motsatt: barrträd. I bergsväggarne ur springorna växte understundom löfträd, som Björk, Asp, Ask, Rön. Kalm VgBah. 69 (1746). Man bör ej blanda löf- och barrträd i grupper. TLandtm. 1897, s. 214. De ädla lövträden, såsom lind, alm, lönn och hassel samt ek. Flodström Naturförh. 185 (1918).
Ssgr (i sht i fackspr.): LÖVTRÄDS-KOL. i sht skogsv. kol av lövträd; motsatt: barrträdskol. Rinman 1: 1020 (1788). Ekman SkogstHb. 221 (1908).
-KRÄFTA, r. l. f. i sht skogsv. sjukdom på lövträd, förorsakad av en parasitsvamp; jfr kräfta, sbst. 6. Lindfors SjOdlVäxt. 41 (1927).
-PLANTA, r. l. f. GHT 1895, nr 216, s. 2.
-SKOG. Rinman 2: 1017 (1789).
-TIMMER. HbSkogstekn. 822 (1922).
-VED. lövved. JernkA 1825, 1: 243.
-VEGETATION.
Spoiler title
Spoiler content