SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1942  
MAKARONISK mak1arω4nisk, stundom -rå4-, ngn gg äv. MAKARONSK -rω4nsk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-ronisk 1818 osv. -ronsk 1906)
Etymologi
[ytterst av it. macaronico, mlat. macaronicus, till it. dial. maccarone (se MAKARONER), i bet.: blandspråk (med syftning på de olika ingredienserna i makaroner)]
litt.-hist. om dikt o. d.: som är skriven på (skämtsamt) blandspråk l. med omväxlande versrader på olika språk; äv. om språkform o. d. SvLitTidn. 1818, sp. 389. (Teofilo Folengos dikt Macaronea) är på ett egendomligt blandspråk av latin och italienska — det s. k. makaroniska latinet. Schück AllmLittH 3: 101 (1921). Den mest bekanta makaroniska dikten torde vara ”In dulci jubilo, Sjunger på jorden bo”. Hellerström Liturg. 226 (1932).
Spoiler title