SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
MANGLA maŋ3la2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE, -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(mang- 1662 osv. mång- 17861787)
Etymologi
[jfr d. mangle, t. mangeln; till MANGEL, sbst.3]
1) släta l. pressa (tvättkläder, tyger o. d.) i en mangel l. (förr) med kaveldon; äv. abs.: släta tvättkläder o. d. i mangel osv.; jfr KAVLA, v. 4. KlädkamRSthm 1662, s. 278. En extra piga som hulpit till Twätta och mangla i fatteburs stugun. HovförtärSthm 1710, s. 1298. Väfnadernas appretering skedde förr blott genom mangling och prässning. Pasch ÅrsbVetA 1838, s. 57. Form 1934, s. 132. — jfr KALL-, VARM-, ÅNG-MANGLA. — särsk.
a) (i fackspr.) i utvidgad anv., om pressning av ngt på ett sätt som påminner om mangling; pressa medelst valsning; valsa ut (ngt). VetAH 1748, s. 278. Förr har man någon gång brukat att afhugga finare blystänger i bitar, hvilka sedan valsats runda. Dylika hagel hafva kallats manglade hagel. Hahr HbJäg. 135 (1865). (Degarna) knådas (i en skorpfabrik) i roterande tunnor af olika slag, manglas i längder, liknande filtar, skäras till band. TT 1877, s. 278. särsk. i p. pf.
α) om hals- l. armkedja o. d.: som består av platta länkar. Ett smalt guldarmband (manglat) borttappades (osv.). Upsala(A) 1921, nr 136, s. 6.
β) (†) om stockfisk: fläkt (o. därigm tillplattad)?; jfr MANGEL-FISK. HovförtärSthm 1721, s. 2267. Om ej ståckfisken är manglad, så bultas han ganska väl med yxhammaren. Warg 307 (1755).
b) i oeg. o. bildl. anv.
α) (mera tillf.) klämma l. pressa (ngn) liksom vid mangling. ”Hur det ser ut, när man kör i auto och blir ’manglad' mellan två spårvagnar” — alltsammans en hög af spillror. SD(L) 1905, nr 109, s. 4. (Att ryttaren) själv blev allvarligt ”manglad” (vid kullridningen). RidskStrömsholm 278 (1918). särsk. i pass., i uttr. manglas framåt, pressas fram (i stark folkträngsel). Boberg Ind. 35 (1928).
β) (föga br.) ansätta (ngn) hårdt o. länge (i en debatt o. d.). CAEhrensvärd Brev 2: 418 (1800). Wingård Minn. 10: 48 (1849). Dag efter dag ha .. stats- och socialministrarna ”manglat” ömsom arbetsgivarna och ömsom arbetarna. NDA(A) 1933, nr 244, s. 3.
γ) (ngt vard.) med avs. på tryckalster: framställa medelst snäll- l. rotationspressar. Fleet street där tryckpressarna manglade sanning och lögn till andlig spis. Hellström Malmros 172 (1931).
2) (i vitter stil, föga br.) intr., om åskan (med tanke på bullret av en gammaldags dragmangel): dåna, mullra. Den tunga åskan manglar långt ifrån. Wadman Saml. 1: 163 (1830). Strindberg Fagerv. 87 (1902).
Särsk. förb. (till 1): MANGLA SIG FRAM 10 0 4. (föga br.) oeg.: tränga sig fram (i stark trängsel); jfr mangla, v.2 1 b α. Törneros Bref 1: 323 (1831).
MANGLA UT10 4. gm mangling släta ut (ett veck o. d.). Weste (1807).
Ssgr, se MANGEL, sbst.3 ssgr.
Avledn. (till 1): MANGLARE, m. person (fabriksarbetare) som sköter en (mekanisk) mangel. Björkegren 320 (1784). FörtArbetTextilf. 4 (1909).
MANGLERSKA, f. jfr manglare. Meurman (1846). Upsala(A) 1925, nr 146, s. 2. jfr maskin-manglerska.
Spoiler title
Spoiler content