publicerad: 1942
MARGINAL mar1gina4l, äv. -ji- (margina´l (med hårdt) g Weste; marrjinál Dalin), r. l. m. ((†) n. Topelius Planet. 3: 79 (1889)); best. -en, äv. -n (ss. n. -et); pl. -er, äv. (numera bl. i bet. 3) -ier (Schück SvFörlBokhH 1: 178 (i handl. fr. 1652; i bet. 3), HovförtärSthm 1655 (i bet. 1), BonnierKL (1925; i bet. 3)).
Ordformer
(marg- 1652 osv. marig- 1818—1908)
Etymologi
[jfr t. marginale, n., eng. marginalia, pl. (i bet. 3); substantivering av nylat. marginalis (se MARGINAL, adj.)]
1) om den i regel tomma randen på vardera sidan om texten i ett tryckalster l. en handskrift; i sht förr äv. om de tomma ytorna över o. under texten; äv. om motsvarande (gm vikning, linjering o. d. markerade) utrymmen på ett blankt blad; jfr BRÄDD 2, KANT, sbst. 7. Bred, smal marginal. Inre marginalen, innermarginalen. Yttre marginalen, yttermarginalen. Göra anteckningar i marginalen. Sätta ett frågetecken i marginalen till ngt, ofta bildl.: ställa sig tvivlande till ngt. HovförtärSthm 1655. Giör breda marginalier så väl på sidorna, som öfver och under brefvets skrift, åtminstone till två tvärfinger. Hof Underr. 80 (1766). (En bibel) med många .. i mariginaln anbragta målningar. SvLittFT 1835, sp. 379. I marginalen till en så pass optimistisk inkomstberäkning, som riksräkenskapsverket framlagt, måste man nog sätta ett stort frågetecken. SvD(A) 1935, nr 342, s. 4. — jfr FOT-, INNER-, YTTER-, ÖVER-MARGINAL.
2) i bildl. anv. av 1.
a) (ngt vard., numera mindre br.) i uttr. hålla ngn l. sig inom l. vid, äv. i l. på marginalen, hålla ngn osv. i styr l. på mattan; hålla styr på ngn; hålla efter ngn. FoU 24: 99 (1822: vid). (Läraren var) icke .. någon karbasbuse, som endast genom skräck höll oss på marginalen. Öman Ungd. 62 (1889). (De) höllo sin bråkige farbroder i marginalen och införde en oväntad ordning i hans stökiga hem. Janson Gast. 145 (1902). VL 1906, nr 18, s. 1 (: inom).
b) (i sht i fackspr.) = LATITUD 2. Frykholm Ångm. 292 (1890). Faran af att ha en för ringa marginal för sedelutgifningsrätten i händelse af krig eller andra rubbningar. GHT 1898, nr 49, s. 2. Hellström RedKav. 210 (1933). Man kan lämna nödig marginal för överdrifter, det blir ändock tillräcklig grund kvar för anklagelsen. GHT 1934, nr 14, s. 9.
c) (i sht i fackspr.) i fråga om relationen mellan två i viss relation till varandra stående storheter l. värden o. d.: den skillnad varmed den ena storheten osv. överstiger den andra. Marginalen mellan nativitet och dödlighet kommer .. hädanefter att förminskas och med den folkökningen. Fahlbeck Ad. 2: 259 (1902). Rogberg Två 138 (1929). särsk.
α) (i sht i fackspr.) om skillnaden mellan två i viss relation till varandra stående pänningbelopp o. d., vilken innebär en säkerhet mot förlust l. en möjlighet till vinst; nettovinst. NordT 1892, s. 471. Numera får man arbeta hårdt för små marginaler, tack vare en ökad konkurrens. Cassel Östas. 86 (1906). Då depositionsräntan var 4 à 4 1/2 proc., höllo bankerna .. låneräntan (i) 5 1/2 à 6 proc., således en marginal af cirka 1 1/2 à 2 proc. VL 1908, nr 76, s. 2. Försäljningspriset (ligger) så nära produktionskostnaden, att man måste räkna med en ytterst klen marginal. SvD(A) 1929, nr 272, s. 3. jfr VINST-MARGINAL.
β) i allmännare anv., om (för vissa ändamål) reserverade pänningmedel, reserv (som återstår, sedan nödiga utbetalningar o. d. gjorts). Kræmer ResSib. 76 (1913). Det (är) en ren orimlighet att söka komma ifrån en marginal för oförutsedda utgifter. DN(A) 1929, nr 350, s. 3.
3) [jfr t. marginalien, eng. marginalia; efter n. pl. av nylat. marginalis] i pl., i utvidgad anv., om ngt som skrivits l. tryckts i marginalen; randanteckningar; marginalrubriker. Schück SvFörlBokhH 1: 178 (i handl. fr. 1652). Rydén Pontoppidan e 3 b (1766). Nordin Boktr. 136 (1881). Guðmundur Ólafssons marginaler till Verelius' Hervarar Saga. StNordFilol. 24: 1 (1935; rubrik).
Ssgr (till 1): MARGINAL-ANMÄRKNING~020. anmärkning i marginalen (i anslutning till texten), randanteckning. Bremer Hem. 2: 158 (1839). —
-SPALT. [efter uttr. i marginalen ss. rubrik för förströelseavdelningen i Svenska Dagbladet] förströelseavdelning i daglig tidning, ”slaskspalt”. SDS 1940, nr 165, s. 6. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content