SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
MARINERAD mar1ine4rad, i Sveal. äv. -e3rad2, p. adj.; n. -at.
Etymologi
[jfr d. marineret, t. mariniert; av fr. mariné, avledn. av ä. fr. marin, havsvatten, till lat. mare, hav (se MAR)]
handel. om livsmedel: skadad av havsvatten, sjöskadad. NF 7: 1576 (1884). Marineradt kaffe. Jönsson Gagnv. 199 (1910). Kjellin (1927).
Spoiler title
Spoiler content