publicerad: 1943
MARTYLER, m.; pl. =.
Ordformer
(marteler 1538—1541. martiler 1528—1582. martyler 1527)
Etymologi
[fsv. martelere; av mnt. martelere, mht. martelære (jämte marterare), av lat. martyr (se MARTYR, sbst.2); formen martyler (martiler) bildad med anslutning till MARTYR, sbst.1—2]
(†) martyr. Helga martylers been och graffuer. OPetri PEliæ h 2 a (1527). PErici Musæus 5: 124 a (1582).
Spoiler title
Spoiler content