SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MASKINERI maʃ1ineri4 l. maʃi1-, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(machin- 1795—1872. maschin- 1799—1889. maskin- 1810 osv. -eri 1795 osv. machinerie 1823)
Etymologi
[jfr d. maskineri, t. maschinerie, eng. machinery; av fr. machinerie; till MASKIN]
1) (i sht i fackspr.) grupp av maskiner (se MASKIN 1) som höra samman l. som bilda ett helt, kombination av två l. flera samvärkande maskiner, maskinaggregat; äv. (i sht förr) om mera invecklad maskin. Weste (1807). Försök till utrönande af det för Svenska Jernberedningens behof bäst afpassade machineri. JernkA 1817, 1: 128. De mekaniska bageriverktygen, symaskinerna och andra maskinerier hafva inom de yrken der man använder dem underlättat handarbetet. Bergstedt Clément PolEkon. 355 (1868). Fartygs maskineri .. (omfattar) ej endast framdrivningsmaskineriet utan jämväl varje motordriven hjälpmaskin, såsom styrmaskin, ankarspel, vinsch och elektrisk maskin. SFS 1915, s. 1446. Lang FinlSjör. 129 (1932). — jfr BELYSNINGS-, ELD- OCH LUFT-, HISSNINGS-, LYS-, NITNINGS-, PROPELLER-, ÅNG-MASKINERI m. fl. — särsk.
a) övergående i bet.: (den) inre konstruktion(en) av en maskin, mekanism. Ett invecklat maskineri. Andersson (1845).
b) (†) om gymnastikredskap; jfr MASKIN 1 h. Gymnastik utan maschineri. Ling Regl. 4 (1836).
c) på teater: samling(en) av mekaniska anordningar för att sköta dekorationer, åstadkomma scenförändringar, belysningseffekter m. m.; jfr MASKIN 1 g. Beskow Theat. 1832, s. 5. jfr KASSETT-MASKINERI.
2) i bildl. anv. av 1. Det första barbariska machineriet är den förslafvade menskliga kroppskraften. Geijer I. 6: 178 (1839). Om jag .. kunde röra det stora solsystemens maskineri, så att det komme i olag. Wikner Tank. 172 (1872). (Världskriget) gjorde .. (engelsmannen) till en kugg i det stora maskineriet på ett sätt han förut aldrig erfarit och upplevat. Hellström RedKav. 206 (1933). — särsk.
a) om ngt helt som består av samvärkande delar o. fungerar liksom en maskin; jfr MASKIN 2 a. När man besinnar huru högst få europeiska händer som drifva det gigantiska .. maschineriet i Hindostan, .. så (osv.). SKN 1845, s. 311. Administratorns utomordentliga kraft att hålla det ofantliga maskineriet af .. embetsmän tillsamman. Forssell Stud. 1: 87 (1871, 1875). Den internationella finansens maskineri. SvD(A) 1929, nr 283, s. 22. Swensson Willén 152 (1937). jfr FÖRVALTNINGS-, HUSHÅLLS-, REKLAM-, RÄTTS-, SAMHÄLLS-, STATS-, VAL-MASKINERI m. fl. särsk. om människans själsliv l. tankeförmåga. Rein Psyk. 1: 347 (1876). Det stöter på vissa hinder i ens intellektuella maskineri att tänka sig .. (kung Edward) som en kontorist. Hellström RedKav. 73 (1933). jfr TANKE-MASKINERI.
b) övergående i bet. av ngt mekaniskt o. själlöst; jfr MASKIN 2 b. Det vore olyckligt, om en Läns-Styrelse oundvikligen måste förvandlas til et machinerie. Järta Kopparb. 95 (1823). Trana Psych. 2: 53 (1847).
3) i ä. epik o. dramatik, i fråga om ingripande av övernaturliga väsen i handlingen. LittT 1795, s. 369. (Ytlig o. kärnlös) är deras (mening), som göra den nordiska mythologien till ett slags stående machineri för ett national-epos. Geijer I. 3: 405 (1817). FinBiogrHb. 681 (1897).
Ssg: (1 c) MASKINERI-STYCKE. (†) på teater: utstyrselstycke; jfr maskin-stycke. JournLTh. 1811, s. 404.
Spoiler title
Spoiler content