SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MATTE mat3e2, sbst.4, n., stundom r. l. m. (Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 131, Östergren (1932)); best. -et (Östergren), ss. r. l. m. -en (Östergren); äv. MATÉ mate4, n., ngn gg r. l. m. (Hammar (1936)); best. -et l. -t, ss. r. l. m. -n l. -en.
Ordformer
(mate 18551935. maté 17811936. mathe 1855. mathé 1845. matte 1912 osv. matthé 1879)
Etymologi
[jfr t. mate (jämte maté, matté), eng. maté (jämte mat(t)e), fr. maté; av span. mate, av inkaspråkets mati, mate, ett litet kärl för (tillagning av) matte. I formen maté har ordet mer l. mindre klart uppfattats ss. en ssg med TE, n.]
1) (te berett av) de torkade o. sönderdelade, teinhaltiga bladen av trädet Ilex paraguaiensis St. Hil. o. detta närstående arter. Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 129 (om drycken). Almström Handelsv. 262 (1845). (De) serverade oss maté, en något besk dryck. Jensen Hudson FjärrL 149 (1925). Simmons Jönsson 218 (1935).
2) (mindre br.) matteträd. Djurberg GeogrUngd. 489 (1781). Rönnholm EkonGeogr. 319 (1907).
Ssgr (i fackspr.): (jfr 1) MATTE- resp. MATÉ-BLAD.
(1) -BUSKE. = -träd. (Ekenberg o.) Landin 627 (1893).
(1) -TE, n. Lindgren Läkem. (1902).
(1) -TRÄD. om vissa arter av släktet Ilex (i sht om Ilex paraguaiensis St. Hil.), vilkas blad användas för framställande av matte. Elfving Kulturv. 179 (1895).
Spoiler title
Spoiler content