SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MEDVETENHET me3dveten~he2t, äv. (i vissa trakter) 3d-, äv. 3~200, r. l. f.; best. -en; pl. (i konkretare anv., mera tillf.) -er.
Ordformer
(-vet- 1734 osv. -vett- 1795)
Etymologi
[jfr d. medvidenhed; avledn. av MEDVETEN]
1) (†) = MEDVETANDE, sbst. 1. Möller (1790). HSH 7: 215 (c. 1800). Tegnér Armfelt 2: 282 (1884).
2) = MEDVETANDE, sbst. 2. Serenius (1734; under consciousness). särsk.
a) = MEDVETANDE, sbst. 2 a. Wåhlin Bastholm 236 (1791). Romarne hade kommit till full medvetenhet om sin styrka. Grimberg VärldH 3: 524 (1928). jfr KLASS-, MÅL-, SJÄLV-MEDVETENHET.
b) (i sht i fackspr.) = MEDVETANDE, sbst. 2 b; numera i sht ss. förled i ssgr. JGOxenstierna 1: 12 (1805). Ribbing Anthr. 8 (1879). särsk. (†) konkretare, om speciell medvetenhetsfunktion. Två slags medvetenheter: Förståndet .. och Phantasien. Atterbom PhilH 216 (1835).
Ssgr (till 2; i sht i fackspr.): MEDVETENHETS-AKT, r. l. m. jfr akt, sbst.1 I 2. Schéele Själsl. 66 (1894).
(2 b) -CENTRUM. Larsson Spinoza 248 (1931).
-ELEMENT. om vart särskilt av de element som ingå i en medvetenhetsakt. NoK 8: 118 (1923).
-FUNKTION. jfr funktion 3 b. Schéele Själsl. 324 (1895).
-FÄLT. om hela det område som samtidigt är aktuellt för ngns medvetande. Herrlin Minnet 247 (1909).
-INNEHÅLL~102 l. ~200. sammanfattningen av allt det som en människa uppfattat i sitt medvetande. Schéele Själsl. 297 (1895).
-LIV. sammanfattningen av de psykiska processer som hänföra sig till medvetandet, själsliv. Vannérus WundtPsyk. 36 (1896).
-MOMENT. = -element.
-TRÖSKEL. bildl., om gränsen mellan det medvetna o. det undermedvetna; retningströskel. Hansson Kås. 144 (1897). Det ögonblick, en .. ordklang passerar medvetenhetströskeln. Österling Männ. 205 (1910).
Spoiler title
Spoiler content