publicerad: 1943
MEDÖMKSAM me3dömk~sam2, äv. (i vissa trakter) mä3d-, äv. 3~20, förr äv. MEDYNKSAM, adj. -samme, -samma; -sammare. adv. -T.
Ordformer
(-ymk- 1728—1788. -yn(c)k- 1591—1750. -yncke- 1611. -ynko- c. 1669. -öm(c)k- c. 1670 osv. -ömke- 1725. -ömko- 1634—1671. -ön(c)k- 1714—1770. Se för övr. under MED, prep. o. adv.)
Etymologi
[jfr d. medynksom, isl. meðaumkunarsamr; till MED-ÖMK, MEDÖMKA, sbst. o. v., o. (sannol. väsentligen) MEDÖMKAN, möjl. med anslutning till det liktydiga MEDLIDSAM; jfr MEDÖMKLIG]
(i sht i vitter stil, numera bl. mera tillf.) medlidsam. Rauman Ryning A 3 b (1611). (Ett ädelt hjärta) kan omöjeligen anse någons fel .. med andra än medömksama ögon. Dalin Vitt. II. 6: 52 (1736). Medömksamma känslor. Wetterbergh Genrem. 152 (1842). — särsk.
a) med bibet. av viss ringaktning. Bergklint Vitt. 237 (1772). (Kellgren) log medömksamt åt detta ärliga göthiska högmod. Stenhammar 303 (1798). BEMalmström 7: 224 (1857).
b) (†) = MEDLIDSAM slutet. Lælius Jungf. E 7 a (1591). Gudarna som hafva betagit mig Mentor, hafva doch varit medyncksamme, i det de beskiärt mig uti eder ett annat understöd. Ehrenadler Tel. 59 (1723). Remmer Tart. 55 (1820).
Avledn.: MEDÖMKSAMHET, r. l. f. (i sht i vitter stil, numera bl. mera tillf.) medlidande. Ehrenadler Tel. 768 (1723). Celsius G1 1: 341 (1746). särsk.
Spoiler title
Spoiler content