MESYR mesy4r, r. (l. f.); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(measurer, pl. 1722. messure 1714 (: messurer, pl.), 1809—1832 (: messurer, pl.). messeurer, pl. 1710. mesur 1833—1840. mesure 1716—1868. mesurer, pl. 1657—1837. mesyr 1834 (: mesyrer, pl.), 1839 osv.)
Etymologi
[jfr t. mesüres, pl., eng. measure; av fr. mesure, av vulgärlat. me(n)sura (se MENSUR)]
mått o. steg (för att åstadkomma l. förhindra ngt), åtgärd; i sht i pl.; särsk. i uttr. taga, förr äv. fatta l. träffa sina mesyrer o. d.; numera föga br. utom i ssgn HALV-MESYR.The ordre som Kongl. Maij:stt .. gifvit hafver .. ville Gr. Stenbock låta sig informera om och taga thereffter sine mesurer. HSH 2: 122(1657). KKD 5: 163 (1710: fatta .. messeurer). Cottin Malv. 1: 195 (1827: träffat .. mesurer). Jag tycker om sakta mesyrer, Mamsell Rönnqvist. Bremer Pres. 53(1834). Halfva mesyrer äro och förblifva halfva. Snellman Tyskl. 78(1842). — jfr HALV-MESYR.— särsk. (†) ridk. om dressyr. Ehrengranat Ridsk. II. 2: 10(1836).
