(meta 1749—1828. i ssg: med- 1555 (: medkorffua). met- 1555 (: mettkorff); se vidare METVURST)
Etymologi
[jfr sv. dial. (Hälsingl. m. m.) bakmeta, baklår, bringmeta, revbensspjäll, köttmeta (Hälsingl., Västmanl. m. m.), lårstycke av ett kreatur; av mnt. met (nt. mett), (hackat) svinkött utan fett; med specialiserad bet. av fsax. meti, m., mat, feng. mete; eg.: tillmätt l. tilldelad mat; besläktat med MAT, sbst.2, o. MÄTA;jfr METVURST.Anm. Då ordet i sv. dial. tycks vara begränsat till Mellansverge, synes det troligt att ordet inkommit med de tyska bärgsmännen under medeltiden o. försvenskats i formen meta]
(†) köttstycke (i bringan) hos kreatur (ofta brukat till metvurst), bringstycke. Lind(1749). Sahlstedt(1773). Möller(1790). Heinrich(1828). — jfr KÖTT-META.
