publicerad: 1944
MICKELSMÄSSA mik3els~mäs2a, äv. (bygdemålsfärgat) MICKELSMÄSS ~mäs2 l. (numera föga br.) MIKAELSMÄSSA mi3kaels~, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(michaelis- 1759. michaels(s)- 1677—1889. michel- 1597—1872 (: Michelmessomarknad). michels- 1525—1872. michil- 1552—1567. michils- (-ll-, -z-) 1532—1638. mickel- 1552—1556. mickels- 1667 osv. mikael- 1889. mikaels- 1830—1925. mikels- 1649—1910. mikles- 1663. mikils- (-z-) 1589—1628. -mäss c. 1600—1941. -mässa (-mässe) 1525 osv.)
Etymologi
[fsv. mikials mässa, mikelsmessa; motsv. d. mikkelsmesse, isl. mikjálsmessa; av MIKAEL (MICKEL, sbst.2) o. MÄSSA, sbst.]
1) urspr.: till ärkeängeln Mikaels ära instiftad kyrkofest firad den 29 september; sedermera benämning på (tiden kring) denna dag (1723—1819 stadgad ss. allmän flyttedag); numera bl. om (tiden kring) den 29 september, såvida denna dag är en söndag, i annat fall om (tiden kring) närmast påföljande söndag; jfr MICKELS-DAG, MIKAELI, MIKAELI-DAG. Henric yt[re]cht gøre p[re]bende peni[n]gene rede til michelsmesse. OPetri Tb. 82 (1525; uppl. 1929). Vid afflyttningstid, som är Michelsmässo, gifver Husbonden afskedspass. PH 8: 160 (1766). FoF 1941, s. 23 (om ä. förh. i Härjedalen).
2) (i sydligaste Sv., bygdemålsfärgat) om den 24 okt. (ss. allmän flyttedag). Nilsson FolklFest. 166 (1915). jfr (†): Jag (dvs. en kappa som spelats bort på Tomas dag) får hos honom (dvs. min gamle ägare) ey mitt åhr til ända bli, / Jag måste Thomæ Dag min Mickelsmäsza (dvs. flyttningsdag) si. Runius (SVS) 2: 94 (1711).
Ssgr (i allm. till 1): A: MICKELSMÄSS-DAG, -TID, -VECKA, se C.
B (†): MICKELSMÄSSA-DAG, se C. —
-NEDAN, se D.
C: MICKELSMÄSSE-AFTON. (-mässe- 1748—1769. -mässo- 1856) (numera knappast br.) dag(en) före mickelsmässan. Dalin Vitt. II. 4: 116 (1748). Rääf Ydre 1: 62 (1856). —
-DAG. (-mäss- 1906. -mässa- 1667. -mässe- 1628 osv. -mässo- c. 1655—1932) [fsv. mikials mässo dagher] mikaelidag. 2Saml. 4: 111 (1628). Högberg Vred. 3: 291 (1906). —
-KYCKLING. (enst., †) under våren l. sommaren född kyckling vid mickelsmässetiden? (Jag) Teg .. stilla i fruktan at ej råka ut som en Mickelsmässe-kyckling bland de yfvige tuppar. Dalin Arg. 2: 283 (1734, 1754). —
-LÖN. (†) lön som skulle utbetalas vid mickelsmässetiden; jfr valborgsmässe-lön. HovlönSthm 1552 A, JTeitRäk. s. 32 b. StallRSthm 1580—81, s. 25. —
(1, 2) -MARKNAD. (-mässe- 1642—1662. -mässo- 1532—1872) marknad vid mickelsmässetiden; äv. (i sydligaste Sv., bygdemålsfärgat) oeg., om marknad omkring den 24 okt.; jfr mikaeli-marknad. G1R 8: 133 (1532). SvTyHlex. (1851, 1872). —
-NATT. (-mässe- 1594—1771. -mässo- 1597) (numera bl. tillf.) natt(en) till mickelsmässedagen. 3SthmTb. 1: 261 (1594). Björnståhl Resa 1: 257 (1771). —
-TERMIN. (-mässe- 1719. -mässo- 1677—1718) (†) om skollov vid mickelsmässetiden (ss. utnyttjat till sockengång). VGR 1677, s. 54. Därs. 1719, Verif. s. 74. —
-TID. (-mäss- 1746—1750. -mässe- 1682—1910. -mässo- c. 1540—1847) tid(en) omkring mickelsmässedagen; numera nästan bl. i sg. best. OPetri Kr. 109 (c. 1540). Fatab. 1910, s. 4. —
(1, 2) -VECKA, r. l. f. (-mäss- 1900. -mässe- 1589. -mässo- 1781) eg.: vecka som börjar med mickelsmässedagen; numera bl. oeg. (i folkligt spr. i sydligaste Sv.) om tjänstefolks frivecka i samband med allmänna flyttedagen den 24 okt. SthmTb. 11/1 1589. SDS 1900, nr 408, s. 3.
D (numera föga br.): MICKELSMÄSSO-AFTON, -DAG, -MARKNAD, -NATT, se C. —
-NEDAN, n. (-mässa- c. 1645. -mässo- 1727—1794) (†) nedan vid mickelsmässetiden. Plantera och försätt flere vnga Trä vthi tin Trägård vti Michelsmässa Nedanet sedan Löfwet är afffallet. IErici Colerus 1: 343 (c. 1645). SDS 1914, nr 3, s. 9 (1794). —
-TERMIN, -TID, -VECKA, se C.
Spoiler title
Spoiler content