publicerad: 1944
MIGNON minjoŋ4, r. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. mignon, eng. minion; av fr. mignon, trol. besläktat med fr. minet, katt]
1) ss. förled i ssgr, i beteckningar för ngt särskilt litet slag av visst tillvärkat föremål: miniatyr-.
2) boktr. om viss stilstorlek: halvmittel; på senare tid äv. om viss stilsort. Ekbohrn (1868). StilprBerlingStilgj. 52 (1920; om stilsort). HantvB I. 5: 20 (1937; om halvmittel).
Spoiler title
Spoiler content