SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MINERVAL, n.; best. -et.
Etymologi
[ytterst av lat. minerval, lärararvode, till Minerva, studiers o. vetenskapers gudinna (till stammen i MENTAL)]
(†) visst arvode till gymnasielärare (vilket erlades av vissa lärjungar); anträffat bl. i fråga om ä. förh. vid Växjö gymnasium. VLRäk. 1691, s. 81. VDAkt. 1772, nr 729. Jcke heller togo mine antecessorer, ej heller jag större minerval, än före vår tid varit brukelig, näml. en d:r s:mt af Personen, the fattiga altid förskonte. Därs. 1773, nr 31.
Spoiler title
Spoiler content