SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MIRAKEL mira4kel, n.; best. -klet ((†) -kelt Ekeblad Bref 1: 329 (1654; rättat efter hskr.)); pl. = l. -kler ((†) pl. best. -kelen Muræus Arndt 1: 48 (1647)).
Ordformer
(-acle 1773. -ackel 1568—1674. -acul, -akul c. 1710—1730. -akel (-ac-) 1527 osv.)
Etymologi
[jfr t. mirakel, eng. miracle; av fr. miracle, av lat. miraculum, eg.: föremål för undran, till mirari, undra, till mirus, underbar]
1) (†) föremål som väcker undran l. beundran i ovanlig grad; undervärk. Tornet i Straszburg .. må wäl räknas ibland the siw Werldennes Mirakel. Schroderus Os. 2: 732 (1635) [jfr lat. septem miracula mundi].
2) ngt som icke kan l. synes kunna förklaras på naturligt sätt, utan tillskrives ingripande av gudomliga l. övernaturliga krafter, undervärk, under; järtecken; numera i eg. anv. nästan bl. om ngt som anses med orätt vara uppfattat ss. undervärk l., med anslutning till ä. språkbruk, om undergärningar (järtecken) tillskrivna helgon o. d. OPetri PEliæ h 3 a (1527). At .. (Jesus) är sanner Gudh, kan man förstå och merckie af hans Guddommelighe mirakel och vnderwärck. Carl IX Bew. A 3 a (1604). Dessa så kallade Legender (blevo) mycket förfalskade och med fabulösa mirakel upfylde. Rydén Pontoppidan 484 (1766). Slesvigs namn förekommer även i berättelsen om ett av de mirakel, som ingå i Vita Rimberti. Fornv. 1926, s. 250. — särsk.
a) i utvidgad o. oeg. anv., om händelse o. d. som framstår ss. ngt fullkomligt oväntat l. oförklarligt l. oerhört, ”under”. (Här) schede .. et stort mirackel at borgemesters schip ij Helsinngfåås er nu hidt (till Viborg) komen fuldt met kalchstein. BtFinlH 4: 365 (1568). Är det då et sådant mirakel at bli Baron? Dalin Vitt. II. 5: 56 (1738). Att .. (barnet) inte ramlar ut är ett mirakel. Wilhelm Dvärg. 122 (1922). Endast ett mirakel kan rädda president Hoover från ett nederlag (vid presidentvalet). SvD(A) 1932, nr 297, s. 4.
b) konkret, om person (djur) l. föremål som har sådana (underbara) egenskaper att han (det) värkar övernaturlig(t); vidunder. Han är ett fullkomligt mirakel. Nordenflycht QT 1745, s. 100 (1739). ”Jag hade,” berättade Grefven snyftande, ”en engelsk dogg, ett mirakel till kreatur — så trogen, så tålig”. JournLTh. 1812, nr 113, s. 1. Pascal, detta mirakel af universellt snille. SvLittFT 1837, sp. 174. Böök ResSv. 239 (1924).
3) litt.-hist. ett slags medeltida liturgiskt drama som framställde ämnen, vanl. undervärk, ur helgonlegenderna o. d., helgondrama; förr äv. om mysterium (bibeldrama). BEMalmström 8: 4 (1860). Schück Shaksp. 1: 67 (1916).
Ssgr (till 2): A: MIRAKEL-FULL. (enst.) full av under(värk). Thorild 3: 385 (1794). —
-GÖRARE. (mirakel- 1865 osv. mirakels- 1647) Muræus Arndt 1: 273 (1647). —
-HISTORIA. historia l. berättelse om mirakel. PedT 1894, s. 569. —
-KUR; pl. -er. undergörande (hälso)kur; äv. bildl. Briand varnade .. mot tron på mirakelkurer. SvD(A) 1926, nr 160, s. 3. —
-LEGEND. Föga trovärdiga mirakellegender. Reuterdahl SKH 1: 208 (1838). —
-PLÅSTER. [jfr d. mirakelplaster] (förr) farm. visst slags (mycket värksamt) plåster. ApotT 1739, s. 24. —
-SPEL. [jfr eng. miracle play] drama med ämne från ngn mirakellegend l. med likartat stoff; äv. litt.-hist. = mirakel 3. BEMalmström 8: 6 (1860). Ett mirakelspel från brytningstiden mellan kristendom och hedendom, författat av skalden och konstnären Olof Thunman. SvD(A) 1931, nr 121, s. 14. —
-TRO, r. l. f. tro på mirakel. Rydberg KultFörel. 4: 452 (1887).
B (†): MIRAKELS-GÖRARE, se A.
Spoiler title
Spoiler content