MIXTRA mik3stra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[möjl. gm invärkan från MIXTUR utvidgad form av MIXA]
(vard.) syssla med tillblandning l. hopsättning l. söndertagning av ngt, syssla l. greja l. knåpa l. ”fiffla” (med ngt, särsk. med sådant som är sammansatt av en mängd smådelar, en mera invecklad mekanism o. d.); äv. med bibet. av fumlighet; äv. bildl. Han stod och mixtrade med buteljerna för att blanda en drink. Stiernstedt Lila 142 (1910). Medan vi höllo på att mixtra med kamerorna, blev min hustru alldeles vit på några fingrar (av kölden). Bergman Kamtch. 222 (1923). Dylikt mixtrande med nedärvda moralbegrepp innebär ett samhällsupplösande moment. SvD(A) 1933, nr 318, s. 8. jfr: Hur gubben mixtrade och kaskade med dom så gick dom in på att segla honom över till Stockholm. Engström Hemsp. 29 (1921).
Särsk. förb. (vard.): MIXTRA IHOP10 04. blanda till l. knåpa ihop (ngt). —
SAOB
