publicerad: 1944
MIXTUR mikstɯ4r, r. l. f.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. mikstur, t. mixtur, eng. o. fr. mixture; av lat. mixtura, blandning, till mixtus, p. pf. av miscere, blanda. — Anm. Skämts. o. vard. användes det latiniserade uttr. mixtum compositum (urspr. apot. om sammansatt blandning) i bet.: mischmasch. Schulthess (1885). Söderhjelm Prof. 27 (1913). Stundom förekommer äv. det utvidgade uttr. mixtum pictum compositum (eg.: sammansatt brokig blandning) o. gm förvanskning härav mixtum pixtum l. fixtum compositum. Nyström NKina 1: 249 (1913)]
1) (†) eg.: förhållande(t) att vara blandad; i fråga om styrelse: förhållande(t) att vara uppdelad på flera händer. Högsta Wäldetz mixtur och dehlning. Brask Pufendorf Hist. 396 (1680).
2) (†) hopblandning av ngt ämne o. d. med ngt annat; äv. bildl. (Var o. en skall idka handel med en viss vara) vthan någon Mixtur af andra Sortamenter. SthmStadsord. 1: 80 (1641). (Kärleken kan) här i lifvet aldrig .. fullkombligen hållas ren ifrån all mixtur af egen kärlek. KyrkohÅ 1900, s. 296 (c. 1735). Folket (är) berömdt såsom ärligt, välmående och utan förnäm mixtur. Geijer Brev 119 (1811).
3) konkret, om produkten av förenande l. sammanförande av olika ämnen o. d., blandning; numera bl. i anv. som kunna uppfattas ss. oeg. anv. av 4. En behagelig och önskelig mixtur aff liufligit Soolskeen, regn oc blåst. Thuronius Alm. 1660, s. 38. Desse tartares religion är en mixtur af de judiske och turkiske, effter de tro en Gudh vara, men Gudh Son och Gudh then H. Ande lämbna de uthe uhr sin troo. HH XVIII. 4: 53 (1711). Men thy värr! nu är lifvet en andelig mixtur af fröjd och sorg. SvLittFT 1836, sp. 613. Färgblandningar och mixturer som torka och äro hållbara även på fuktiga ytor. HantvB I. 1: 124 (1934).
4) [specialfall av 3] farm. läkemedel i flytande form, bestående av en blandning av flera olika ämnen o. i allm. avsett för invärtes bruk i relativt stora doser. Hiertstärckiande Mixtur. Hiärne Suurbr. 87 (1679). Egentliga mixturer kallar man dem, då de intagas från och med thesked- till och med matsked-tals. Nyblæus Pharm. 212 (1846). Ahlberg FarmT 321 (1899). jfr: Rödt win uti flaskor / Föres här ut, till Bröloppet inn mixturer oc annat / Som på Kiällaren är för penningar altid i redo. BrölBesw. 144 (c. 1670). — jfr ARSENIK-, KRIT-, KRÄK-, SKAK-, ÖRON-MIXTUR. — särsk. bildl. Säkert är yankeeväsendet en skarp mixtur för andra nationaliteter, som det sönderkrossar ända tills de samtligen äro assimilerade. Samtiden 1873, s. 272. Verd. 1891, s. 86.
5) mus. i orgel: stämma i vilken flera pipor av olika tonhöjd äro förbundna med en o. samma tangent. Wallerius InstrMus. 17, 20 (1717). Mixtur är den brukligaste af blandade stämmor. Drake Töpfer 130 (1850). Mixtur har 3, 4, 5 eller ännu flera (i särskilda intervall stämda) pipor för hvarje tangent och Principalklang. Lagergren Orgelsk. 1: 4 (1894). Fornv. 1930, s. 332.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content