[sv. dial. (Finl.) molest(er); jfr t. o. ä. eng. molest, ffr. moleste; av lat. molestus, mödosam, besvärlig, besläktat med moles, börda, massa. — Jfr MOLESTIE,MOLEKYL]
(†) besvärlig, som är till besvär. Det I migh icke förtenckie, att jagh Edher nu så ähr vorden molest med dene min skrijfvelse. OxBr. 10: 382(1639). Därs. 11: 166(1646). Ekbohrn(1868).
